Vad betyder och hur uttalas födoämneslära
Födoämneslära uttalas födo|ämn|es|lära.
Ordformer och varianter av födoämneslära
Singular
- födoämneslära
- obestämd grundform
- födoämnesläras
- obestämd genitiv
- födoämnesläran
- bestämd grundform
- födoämneslärans
- bestämd genitiv
Plural
- födoämnesläror
- obestämd grundform
- födoämneslärors
- obestämd genitiv
- födoämneslärorna
- bestämd grundform
- födoämneslärornas
- bestämd genitiv
Födoämneslära är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet födoämneslära
Hon grundade 1893 tillsammans med Ingeborg Walin Högre lärarinneseminariets hushållsskola (från 26 Statens skolköksseminarium o hushållsskola), där hon var lärare i födoämneslära och matlagning 1893-1933 och föreståndare 1919-1933. Hon var sakkunnig i livsmedelsnämnden 1916-1919, ledamot i Svenska kvinnors medborgarförbunds stockholmsavdelning 1921-1947.
Edith Klarin publicerade flera böcker inom ämnena näringsfysiologi och livsmedelshantering, bland andra Näringslära: en vägledning för hem och skola, 1937, Närings- och födoämneslära, 1939, och kristidsskriften Mat som är värd sitt pris, 1940. Edith Klarin anpassade därtill amerikanen Henry C Shermans bok Food and Health till svenska förhållanden tillsammans med professor Hilding Berglund, och den gavs ut under titeln Vår hälsa och vår föda, 1936.
Bland Bergströms tryckta skrifter märks Tvätt och strykning (1911, 2:a upplagan 1920), Handbok för offentlig utspisning (1916) samt tillsammans med Ingeborg Schager, Kokbok för sockersjuka (1904) och Födoämneslära (1906, 10:e upplagan 1925).
