Familjerättslig Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet familjerättslig

1. I 1569 års adelsprivilegier, som är de äldsta man känner till i Sverige som saknar motprestation av adeln, fastslogs att den var adlig som fötts adlig eller erhållit adelsbrev av kungen, samt att adeln ägde företräde till bland annat häradshövdingeämbeten, undantaget vissa härader som kungen fick förläna åt vem han önskade. Annat innehåll berör familjerättsliga, borgerliga och ekonomiska förhållanden. Till de ekonomiska rättigheterna hörde adelns skattefrihet. (källa)
2. Eva Andén var en framgångsrik advokat och ofta anlitad särskilt inom skilsmässor, arv, underhållsbidrag och vårdnadsfrågor. Bland hennes klienter märks Selma Lagerlöf, Barbro Alving och Astrid Lindgren. Hon var vän till Alexandra Kollontay, Karolina Widerström och Ellen Fries. Hon kom att få ett stort inflytande som ledamot i en kommitté som fungerade som Advokatsamfundets remissinstans inom familjerättslig lagstiftning. (källa)
3. I de allmänna domstolarna deltar nämndemän vid avgörande av brottmål och familjerättsliga tvistemål och i förvaltningsdomstolarna i en rad olika måltyper, till exempel socialförsäkringsmål och mål om olika former av tvångsvård. I tingsrätt och förvaltningsrätt är nämndemännen i majoritet, medan i hovrätt och kammarrätt är de lagfarna domarna i majoritet. (källa)
4. 1. Äldst var comitia curiata (under kungatiden, senare utan politisk betydelse), som vanligen hölls på comitium, den plats där medborgarna sammanträdde, indelade i kurier för att välja kung, tilldela den nyvalde kungen (under republikens tid vissa ämbetsmän) de rättigheter som åtföljde högsta makten, imperium, samt bevittna och bekräfta vissa familjerättsliga frågor, till exempel en patriciers övergång till plebejståndet och arrogation, sistnämnda befogenhet ännu under kejsartiden. (källa)
5. Under homosexuella frigörelseveckan (som sedan blev Stockholm Pride) sommaren 1984 kunde Homosexutredningen lägga fram sina förslag för att undanröja kvarvarande diskrimineringar i den svenska lagstiftningen. Homosexutredningen kan sammanfattas i tre centrala delar: lagstiftningsfrågor, informella diskrimineringsfrågor och en sociologisk undersökning. Under arbetets gång gick man detaljerat igenom vad som skulle föreslås i varje del. Något som var återkommande var frågan om vad det svenska samhället var redo för. En av de viktigaste frågorna i utredningen var det familjerättsliga. Det diskuterades om man skulle föreslå en ny äktenskapslag, registrerat partnerskap eller en ny sambolag. Inom utredningen fanns det olika åsikter angående vad man skulle föreslå, men det man var överens om var att hetero- och homopar skulle behandlas lika i lagstiftningen. För att få tydlighet i frågan skrevs ett PM gällande de tre alternativen som skickades ut på internremiss. Förslaget om en äktenskapslag skapade stora reaktioner och många blev upprörda. Man drog därmed slutsatsen att samhället inte var redo för äktenskap mellan homosexuella. Därför avfärdades det första förslaget, äktenskapslagen. Senare avfärdades även förslaget om registrerat partnerskap. Homosexutredningens förslag blev istället en sambolagstiftning. Utredningen diskuterade dessutom införandet av ett diskrimineringsförbud mot homosexuella i grundlagen. Kritikerna till detta menade att homosexuella på detta sätt kunde gå "bakvägen" och kräva sin rätt till samkönat äktenskap genom att stödja sig på diskrimineringsförbudet. Att det aldrig infördes ett diskrimineringsförbud i grundlagen tolkades av bland andra Stig-Åke Persson som ett tillkortakommande för utredningen. När Socialstyrelsens remissvar presenterades placerade sig återigen ett tjugotal från HBT-rörelsen i myndighetens trappa. De menade att Socialstyrelsen slog ned på alla positiva förslag, bland annat ett diskrimineringsförbud. (källa)
6. Märta Björnbom var dotter till tullförvaltaren Hjalmar Björnbom och hans hustru Adolfina Björnbom och växte upp med sex syskon. Efter studentexamen år 1908 fortsatte Märta Björnbom med juridikstudier vid Stockholms högskola där hon tog en juris kandidatexamen år 1913. Direkt efter examen började Märta Björnbom arbeta som juridiskt ombud vid bland annat Stockholms rådhusrätt. Åren 1914–1915 arbetade hon som biträdande jurist på Alrutz advokatbyrå i Stockholm. Hon arbetade även som extra ordinarie notarie i Svea hovrätt och som notarie i Jämtlands norra domsaga. Från år 1918 hade Märta Björnbom sin egen juridiska verksamhet. Liksom bland andra Eva Andén kom Märta Björnbom att arbeta mycket med familjerättsliga mål och ärenden. (källa)