Federalistisk Synonymer Betyder Uttal

Vad betyder federalistisk, varianter, uttal och böjningar av federalistisk

Federalistisk synonym, annat ord för federalistisk, vad betyder federalistisk, förklaring, uttal och böjningar av federalistisk.

Vad betyder och hur uttalas federalistisk

Federalistisk uttalas feder|al|ist|isk och är ett adjektiv -t -a.

Ordformer av federalistisk

Böjning (i positiv) federalistisk en ~ + subst. federalistiskt ett ~ + subst. federalistiska den/det/de ~ + subst. federalistiske den ~ + mask. subst.

Federalistisk är ett adjektiv

Adjektiv är en ordklass. Orden i denna ordklass anger egenskaper som stor eller grön, eller tillstånd som stängd eller öppen. Adjektiv talar om hur någonting annat (ofta ett substantiv) är eller uppfattas, till exempel "en fin bil". En vanlig minnesramsa (som även finns i många andra varianter) är: ”Adjektiven sedan lär, hurudana tingen är, till exempel sur och tvär.” Själva ordet "adjektiv" kommer av latinets adjectivum (av adjicere, tillägga).

Andra språk

Federalistisk på Engelska

  • federalist, federalistic

Hur används ordet federalistisk

  1. Jeune Alsace är för ett federalistiskt Europa och menar att det enda sättet för Europa att ge sitt folk en fredlig framtid är om nationalstaterna slipper ställas inför de stora geopolitiska frågorna (och istället utgöra delar av ett imperium). Förbundet är emot "legalistisk nationalism" och menar att den starka centralmakten i Frankrike enligt jakobinsk modell utövar sitt inflytande på bekostnad av regionerna vars identiteter är hotade. JA stöder europeisk politisk integration men är kritiska till EU. (källa)
  2. I ett tal av Winston Churchill vid Zürichs universitet den 19 september 1946 uppmanades Europa till att enas i ett Europas förenta stater. Ett första steg i denna riktning skulle, enligt Churchill, vara skapandet av ett Europaråd. Bildandet av en europeisk organisation var inte en ny idé, utan en idé som hade funnits hos många framstående européer sedan slutet av 1800-talet. Istället var det periodens omständigheter som gjorde just detta tillfälle till det mest passande att göra verklighet av idén. Ledarna och folket i Europa ville förhindra att något lika fruktansvärt som det som hade skett under andra världskriget skulle kunna ske igen. Det bästa sättet att göra detta på var att kollektivt värna om de mänskliga rättigheterna. Till följd av Churchills tal anordnades en kongress i Haag den 7–10 maj 1948 för alla de som var intresserade av ett enat Europa. Winston Churchill blev tillfrågad om att vara hedersordförande och 18 europeiska länder närvarade. Diskussionerna under kongressen visade på en tydlig splittring mellan de stater som efterfrågade en europeisk federalistisk stat och de stater som föredrog ett mellanstatligt samarbete. Denna splittring skulle fortsätta långt in i Europas historia, och närvarar lika tydligt idag vid diskussioner om europeiska samarbeten. Efter kongressen i Haag lades det fortsatta ansvaret för skapandet av en europeisk organisation på de enskilda europeiska staterna. Långdragna förhandlingar hölls mellan staterna och slutade upp i en ministerkonferens den 3–5 maj 1949. Den 5 maj 1949 skrev slutligen de tio första länderna under Europarådets stadga och därmed också dess inrättande. Sverige var ett av dessa tio ursprungsländer. Ytterligare ett fåtal länder anslöt sig kort efter inrättandet och Europarådet beslutade att lämna platser tomma så att dessa skulle kunna fyllas ut av länder från både Central- och Östeuropa i ett senare skede. Målet var redan från början att organisationen skulle ha paneuropeisk karaktär. (källa)
  3. Federalistiska partiet, ett historiskt parti i USA (ca 1787-ca 1817). (källa)
  4. Han var amerikansk diplomat i Europa 1778–1788, och som president strävade han senare framgångsrikt efter att undvika att låta USA dras in i de europeiska oroligheterna och krigen efter Franska revolutionen. Han tillhörde och var en av grundarna av Federalistiska partiet. På hösten år 1800 blev han den förste president som flyttade in i Vita huset under dess färdigställande. Vid presidentvalet samma år förlorade han mot Thomas Jefferson och lämnade därefter politiken. Gift 1764 med Abigail Adams, som han kallade sin främsta rådgivare inofficiellt. Far till den blivande presidenten John Quincy Adams. Fram till 2001 var han den ende president som var far till en annan president. Märkvärdigt är det faktum, att han dog 90 år gammal den 4 juli 1826, USA:s 50-årsnationaldag efter den amerikanska självständighetsförklaringen, på exakt samma dag som efterträdaren Thomas Jefferson. Fram till den 12 oktober 2001 var han den äldste före detta presidenten genom tiderna i USA då han passerades av Ronald Reagan. (källa)
  5. Vid folketingsvalen 1947 och 1950 ställde han upp som Venstres kandidat i Roskildes valkrets. Han blev invald 1953 för Hillerøds valkrets och behöll detta mandat till sin död 1972. Han blev ledamot i Finansministeriets löneutredning av 1954 och i Finansministeriets löneråd (1957-1970 och 1971-1972) samt i Folketingets finansutskott (1961-1966), utrikesnämnd (1967-1970 och 1971-1972, varav som ordförande 1968-1970) och som ledamot i Nordiska rådet (1968-1970). Han stod partiledaren Erik Eriksen nära men var även hängiven efterträdaren Poul Hartling, om än kritisk. Tillsammans med bl.a. Erik Ninn-Hansen (Det Konservative Folkeparti) utformade han ett gemensamt valprogram för de båda partierna 1959. De försökte samma år också få grönlandsministern Johannes Kjærbøl ställd inför riksrätt efter grönlandsfartyget M/S Hans Hedtofts förlisning. Han var partiets skattepolitiska ordförande (från 1960), partiets politiska ordförande i Folketinget (från 1965) och gruppordförande (från 1968). Inom Venstre var han ledamot i såväl partistyrelsen som det verkställande utskottet samt ordförande för Venstres regionalförbund på Själland och Bornholm (1965-1969). Han var även ordförande för den pacifistiska och federalistiska föreningen Een verden (1958-1960). (källa)
  6. Dehaene var favorit till att efterträda Jacques Delors som ordförande för EU-kommissionen. Men under toppmötet på Korfu 1995 lämnade John Major, konservativ primärminister, in ett veto, trots att övriga 11 medlemsländer var för Dehaene. Den brittiska regeringen motiverade sitt beslut med sitt motstånd mot Dehaene på grund av hans alltför federalistiska hållning och vad som man allmänt ansåg vara ett försök från Frankrike och Tyskland att ta makten inom EU. Under de förhandlingar som följde av britternas veto, utsågs Jacques Santer, premiärminister i Luxemburg, till kommissionens nya ordförande. (källa)

Sök bland ca 39000 synonymer samt ca 88000 ordförklaringar. Skriv ordet och tryck Enter.

Den här webbplatsen använder cookies för att förbättra användarupplevelsen. Läs mer om vår dataskyddspolicy.