Finlandssvenska Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet finlandssvenska

1. Kola, på finlandssvenska tjinuski eller kinuski, är ett slags godis med seg konsistens. Det kokas på socker och (oftast) någon mejeriprodukt. (källa)
2. Halsfluss (tonsillit, angina tonsillaris eller i finlandssvenska enbart angina) är en inflammation i tonsillerna (halsmandlarna) och kan orsakas av bakterier eller av virus. Virusorsakade halsinfektioner behandlas med symptomlindrande läkemedel och vila, medan antibiotika hjälper mot halsfluss som orsakats av bakterier så länge det inte finns resistensproblem. Inkubationstiden för halsfluss är 2–7 dagar. Angina (kommer av latinets angere, sammantrycka, strypa) är en allmän benämning på inflammatoriska tillstånd i svalget och tonsillerna (mandlarna), men kan även beteckna vissa sjukliga tillstånd med annan lokalisering. (källa)
3. Ett tvättställ (finlandssvenska: en lavoar) är ett fast handfat med tillhörande blandare och rörledningar (vattenledningar och avlopp med vattenlås samt bräddavlopp). Handfatet är huvuddelen av tvättstället. Det är oftast en skålformad behållare av porslin, plast eller rostfritt stål med påmonterad vattenkran, gjord för tvättning av främst händer. (källa)
4. Ordet semla kommer av latinets simila som betyder vetemjöl och var från början endast beteckningen på själva den ljusa vetebullen utan fyllning. En semla är på finlandssvenska vad som i Sverige kallas småfranska, fralla eller rundstycke. Detsamma gäller Semmel i Österrike. I Skåne och i andra delar av södra Sverige samt i Svenskfinland heter bakelsen fastlagsbulle. I Norge och Danmark kallas den för fastelavnsbolle och innehåller vanligen sylt i stället för mandelmassa och ibland även vaniljkräm. Även i Estland är semlan populär och heter vastlakukkel. (källa)
5. Hårddisk (tidigare skivminne, finlandssvenska hårdskiva, ibland förkortat HDD efter engelskans hard disk drive) är en anordning för lagring av information som används i datorer. En hårddisk innehåller en eller flera roterande skivor belagda med ett magnetiskt material. En läsarm rör sig över skivan och skriver eller läser närätt ställe på skivan befinner sig under läshuvudet. Beteckningen används för att markera skillnaden mellan en sådan disk och en mjuk diskett (engelska floppy disk, ungefär "fladdrig disk"). (källa)
6. Häftapparat (på finlandssvenska ofta benämnd stansare) är ett enkelt redskap med vilket papper fästs ihop med hjälp av smala trådstift (stål, koppar, rostfritt) (häftklamrar). Häftpistoler kan också användas till andra material, men saknar en bottenplatta som böjer upp stiftet som andra modeller gör. Ett undantag är kartonghäftarna som använder sig av en "klo", som går in och böjer klammern. (källa)
7. Datavetenskap, datalogi eller informationsbehandling (finlandssvenska) är studiet av de teoretiska grunderna för information, beräkning och dess tillämpning, företrädesvis de som utförs av datorer med hjälp av programvara. En vetenskapsman som utövar datavetenskap kallas datorforskare (eller datavetare). (källa)
8. I många av bearbetningarna i den svenska psalmboken (1986) är slutrimmen utbytta mot vokalisk assonans. Framförallt gäller detta ett stort antal nydiktade och bearbetade psalmer av Anders Frostensson. Två exempel är 332 (gav ... har, är ... hän) och 33 (tro ... god, försonar ... skona). I den finlandssvenska psalmboken (1986) har man däremot bemödat sig om att behålla rimmen. (källa)
9. Kanelbulle, även kallad kanelsnäcka och kanelsnurra (på finlandssvenska örfil) är ett - i Nordamerika och norra Europa - vanligt förekommande bakverk som troligen skapades i Sverige på 1920-talet, då tillgången på ingredienser ökade efter första världskriget. Det dröjde dock till 1950-talet innan den blev vanligt förekommande i Sverige. (källa)