Folkmajoritet Synonymer Betyder Uttal

Vad betyder folkmajoritet, varianter, uttal och böjningar av folkmajoritet

Folkmajoritet synonym, annat ord för folkmajoritet, vad betyder folkmajoritet, förklaring, uttal och böjningar av folkmajoritet.

Vad betyder och hur uttalas folkmajoritet

Folkmajoritet uttalas folk|maj|or|itet och är ett substantiv.

Ordformer av folkmajoritet

Singular

folkmajoritet
obestämd grundform
folkmajoritets
obestämd genitiv
folkmajoriteten
bestämd grundform
folkmajoritetens
bestämd genitiv

Plural

folkmajoriteter
obestämd grundform
folkmajoriteters
obestämd genitiv
folkmajoriteterna
bestämd grundform
folkmajoriteternas
bestämd genitiv

Folkmajoritet är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet folkmajoritet

  1. Valfusk bör skiljas från andra metoder för politisk manipulation, men förekommer ofta tillsammans med sådana. Det är i sådana fall vanligt att de makthavande har massmedia som är helt kontrollerade av regeringen, vilket i sig kan påverka många att rösta som regeringen önskar. Vidare har man då oftast försvårat för eller helt förbjudit oppositionspartier att ställa upp kandidater, så att det enda formella valet väljarna har är att rösta för eller emot regeringskandidaterna. När sedan befolkningen går till val är det vanligt att man ändrar valresultaten genom att lägga i extra röster för sittande regim. Man kan ofta också genom hot tvinga befolkningen att rösta på den befintliga regimen. En annan metod är att se till att vissa lojala anhängare fårösta mer än en gång. Ytterligare en metod är att rapportera falska röstetal från röstsammanräkningen. På detta sätt kan den sittande regimen försöka hålla sig kvar vid makten även mot folkmajoritetens vilja. (källa)
  2. Givetvis är begreppet representativ demokrati inget statiskt begrepp. Det sträcker sig från rent elitistiska åskådningar så som Joseph Schumpeters konkurrensdemokrati till betydligt mer deltagarvänliga synsätt. Den amerikanske statsvetaren och demokratiteoretikern Joseph Schumpeter ansåg att det klassiska demokratiidealet var svårt att förverkliga i praktiken. I sin bok Capitalism, Socialism and Democracy (1942) hävdar han helt enkelt att det inte är möjligt att upprätta ett politiskt system där besluten avspeglar folkmajoriteten. Det enda realistiska alternativ som står till buds är att människor kan få välja mellan ett antal konkurrerande eliter. När en elit (i form av ett politiskt parti) väl är vald så har den makten och det går inte att göra anspråk på att de beslut som den fattar skall stämma överens med folkviljan. Däremot kan förstås en elit som missköter sitt ämbete bli avsatt i nästa politiska val. På detta sätt upprätthålls en folklig kontroll av eliterna, men inte av besluten. Här närmar sig Schumpeters en av den representativa demokratin mest avgörande mekanismer, nämligen ansvarsutkrävandet. Teorin är enkel, genom insyn och information kan medborgarna kräva ansvar av de folkvalda om de gjort olämpliga beslut. Detta blir en mekanism som ersätter en mer direkt påverkan på besluten. En annan, lite mindre begränsande, mekanism eller nyckelbegrepp är mandatgivande. Enligt denna teori åstadkommes medborgarens påverkan genom att hon väljer en politiker (en elit) med ett mandat. Helt enkelt en instruktion om hur politikern skall agera i vissa frågor. Detta fungerar också mer indirekt. I en föränderlig värld kan det vara svårt att vara rationell. Därför lägger väljarna sin röst på den grupp (det parti) som man bäst anser företräda sina intressen. Hur denna valda grupp agerar i sakfrågor är mindre intressant för den enskilda väljaren. Klasspartier är kanske det tydligaste exemplet på detta, så som socialdemokraterna i Sverige. Det som är centralt för denna uppsats är att det representativa demokratiperspektivet på demokrati antas ha ett antal inbyggda mekanismer som skall säkerställa den politiska jämlikheten. Tanken är att representativa demokratin genom dessa mekanismer skall säkerställa att alla människor i ett samhälle har samma makt i politiken. Givetvis kommer det även i den mest fulländade representativa demokratin att finnas en politisk elit med större makt än övriga men de som valt dessa skall alla ha haft samma inflytande. Den politiska jämlikheten skall enligt representativa demokratin främst säkras genom mekanismerna regelbundet återkommande val, fri opinionsbildning samt någon grad av beroende. (källa)
  3. Efter att den israeliska offensiven inletts blockerade Israel Libanons hamnar med sin flotta och bombade upprepade gånger Beiruts internationella flygplats. Det senare fick till följd att all civil passagerartrafik till och från Beirut stoppades. Israel bombade även huvudvägen mellan Beirut och Damaskus, vilket försvårade för civila att fly från Libanon denna väg. Södra Libanon utsattes för den tyngsta israeliska beskjutningen med massiv förstörelse av civil bebyggelse och landets infrastruktur som följd. Folkmajoriteten i detta område är libanesiska shiamuslimer, d.v.s. den folkgrupp från vilken Hizbollah hämtar de flesta av sina anhängare. Shiamuslimerna är även i majoritet i södra Beirut, samt i Bekaadalen, och både södra Beirut och Bekaadalen har också beskjutits intensivt. Samtidigt fortsatte Hizbollahs beskjutning av mål i norra Israel med raketer. Städer så långt ner som Haifa besköts. (källa)
  4. Den sista erövringen från Manchuriet skedde 1644, då manchuerna erövrade Kina och upprättade Qing-dynastin i Peking. Till stöd för sitt välde inkallade dynastin manchuer till Kina, där de flesta snart blev fast bosatta i Kina och övergav sitt språk. I slutet av 1800-skedde en massiv inflyttning av kineser i området. Detta medförde att manchuerna endast kom att utgöra en mindre del av landets befolkning, medan kineserna bildar folkmajoriteten. (källa)
  5. När han kom hem till Finland greps han av entusiasm för "den finska individualiteten" och övergick snart från litterära och språkliga frågor i kalendern Aura till politiskt författarskap. Arwidsson har tillskrivits citatet "Svenskar äro vi inte längre, ryssar vilja vi inte bli, låt oss alltså bli finnar." även om frasen i denna ordalydelse inte kunnat spåras till honom. Han var en central gestalt inom Åboromantiken. I januari 1821 började han ge ut Åbo Morgonblad, där han sökte väcka till liv det ett s.k. slumrande medborgarsinne. Han riktade bl.a. uppmärksamhet på ämbetsmännens plikter gentemot den finska folkmajoriteten. Men eftersom myndigheterna tyckte att han var alltför frispråkig indrogs tidningen fr.o.m. den 30 september 1821. Därför publicerade han i Mnemosyne en satir över officerskåren. Några månader senare avsattes han från docenturtjänsten vid universitetet. (källa)

Sök bland ca 39000 synonymer samt ca 88000 ordförklaringar. Skriv ordet och tryck Enter.

Den här webbplatsen använder cookies för att förbättra användarupplevelsen. Läs mer om vår dataskyddspolicy.