Folkvilja Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet folkvilja

1. För lättande av sin arbetsbörda hade han redan 1908 låtit sig förflyttas till överhuset som viscount Morley of Blackburn. Som minister för Indien röjde Morley verklig statsmannablick och mycken fasthet genom att trots radikalernas påminnelser om hans demokratiska föregåenden energiskt ingripa mot de anarkister och nationalister, som föregav sig mot brittiska regeringen representera en förment enhetlig och medveten "indisk folkvilja". Samtidigt förberedde han - och genomförde även delvis - omfattande decentraliseringsreformer, innebärande bl.a. ökat inflytande åt representanter för den infödda befolkningen såväl ute i provinserna som i de vid ministerns och vicekungens sida ställda rådsförsamlingarna. (källa)
2. I USA anses maktdelningsprincipen vara en garanti mot egenmäktighet, tyranni och envälde, och därmed en av demokratins mest centrala förutsättningar. Om principen innebär att folkviljan underkuvas, är maktdelningen ändå lika ovedersäglig som demokratin. (källa)
3. Givetvis är begreppet representativ demokrati inget statiskt begrepp. Det sträcker sig från rent elitistiska åskådningar så som Joseph Schumpeters konkurrensdemokrati till betydligt mer deltagarvänliga synsätt. Den amerikanske statsvetaren och demokratiteoretikern Joseph Schumpeter ansåg att det klassiska demokratiidealet var svårt att förverkliga i praktiken. I sin bok Capitalism, Socialism and Democracy (1942) hävdar han helt enkelt att det inte är möjligt att upprätta ett politiskt system där besluten avspeglar folkmajoriteten. Det enda realistiska alternativ som står till buds är att människor kan få välja mellan ett antal konkurrerande eliter. När en elit (i form av ett politiskt parti) väl är vald så har den makten och det går inte att göra anspråk på att de beslut som den fattar skall stämma överens med folkviljan. Däremot kan förstås en elit som missköter sitt ämbete bli avsatt i nästa politiska val. På detta sätt upprätthålls en folklig kontroll av eliterna, men inte av besluten. Här närmar sig Schumpeters en av den representativa demokratin mest avgörande mekanismer, nämligen ansvarsutkrävandet. Teorin är enkel, genom insyn och information kan medborgarna kräva ansvar av de folkvalda om de gjort olämpliga beslut. Detta blir en mekanism som ersätter en mer direkt påverkan på besluten. En annan, lite mindre begränsande, mekanism eller nyckelbegrepp är mandatgivande. Enligt denna teori åstadkommes medborgarens påverkan genom att hon väljer en politiker (en elit) med ett mandat. Helt enkelt en instruktion om hur politikern skall agera i vissa frågor. Detta fungerar också mer indirekt. I en föränderlig värld kan det vara svårt att vara rationell. Därför lägger väljarna sin röst på den grupp (det parti) som man bäst anser företräda sina intressen. Hur denna valda grupp agerar i sakfrågor är mindre intressant för den enskilda väljaren. Klasspartier är kanske det tydligaste exemplet på detta, så som socialdemokraterna i Sverige. Det som är centralt för denna uppsats är att det representativa demokratiperspektivet på demokrati antas ha ett antal inbyggda mekanismer som skall säkerställa den politiska jämlikheten. Tanken är att representativa demokratin genom dessa mekanismer skall säkerställa att alla människor i ett samhälle har samma makt i politiken. Givetvis kommer det även i den mest fulländade representativa demokratin att finnas en politisk elit med större makt än övriga men de som valt dessa skall alla ha haft samma inflytande. Den politiska jämlikheten skall enligt representativa demokratin främst säkras genom mekanismerna regelbundet återkommande val, fri opinionsbildning samt någon grad av beroende. (källa)
4. Vid återkomsten till Sverige på hösten 1881 ville Palm bilda en svensk socialdemokratisk rörelse. Han åkte runt och agiterade i landet och 6 november 1881 höll han sitt första offentliga tal på hotell Stockholm i Malmö. Ämnet var "Vad vilja socialisterna?" (i hans manuskript står "Vad vilja socialdemokraterna?", Hvad vil Sosial-Demokraterna?). Den 26 november höll han ett möte inför 800 deltagare i Malmö och den 18 december samma år påbörjade han en resa ut i landet, men eftersom han saknade arbete tog han emot frivillig hjälp från tillströmmande åhörare som höll honom med mat och husrum, ungefär som den tidens väckelsepredikanter ofta gjorde. I Stockholm försökte han förgäves hyra lokal för mötet men höll annandag jul 1881 ett utomhusmöte i Lill-Jansskogen. I Malmö grundade han 1882 tidningen Folkviljan, som han under stora svårigheter lyckades hålla vid liv till 1885. (källa)
5. Enligt Varg själv är just nazism inte rätt term, men att han är emot Abrahamitiska religioner och tankesätt. Han vill inte kalla sin ideologi för nazism, utan Odalism. Han har hävdat att han själv är en sann demokrat, men att dagens styrelseskick inte är demokratisk i ordets rätta bemärkelse, då han menar att den inte har något som helst med folkviljan att göra. (källa)
6. Gunnarson föddes i ett arbetarhem och studerade filosofi, litteraturhistoria och historia vid Stockholms högskola. Han började engagera sig politiskt kring solidaritetsarbetet under spanska inbördeskriget, och hans antifascistiska engagemang ledde honom in i Sveriges kommunistiska parti (SKP) under sent 1930-tal. Bland annat var Gunnarson kulturredaktör för SKP:s tidning Folkviljan, och vid andra världskrigets slut var han med och grundade tidskriften Konst och kultur. Han introducerade ett flertal tyskspråkiga författare och intellektuella för en svensk publik, däribland Georg Lukács och Karl Kraus. (källa)