Fotosyntes synonym - liknande ord, varianter, betydelse & korsord

Vad betyder och hur uttalas fotosyntes

Fotosyntes uttalas foto|syn|tes [fo´- el. -e´s].

Fotosyntes betyder växter bildar kolhydrat genom fotosyntes.

Ordformer och varianter av fotosyntes

Fotosyntes är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet fotosyntes

Glukos är en av de viktigaste kolhydraterna och används som energikälla av djur och växter. Glukos är också en byggsten i polysackariderna stärkelse, cellulosa och glykogen. Beteckningen druvsocker kommer av att den förekommer i vindruvor, där den dock inte är den enda sockerarten. Druvsocker skapas genom fotosyntes.

Konstbevattning, alt. irrigation, innebär en artificiell tillförsel av vatten på torra åkrar. Det artificiellt tillförda vattnet gör att grödan kan fortsätta sin transpiration och fotosyntes, vilket i sin tur medför en markant ökad skörd för lantbrukaren.

Klorofyll är det ämne som ger växter deras gröna färg. Ämnet spelar en avgörande roll i fotosyntesen, det vill säga växternas omvandling av koldioxid, vatten och ljusenergi till kolhydrater och syrgas. Klorofyll isolerades först av Joseph Bienaimé Caventou och Pierre Joseph Pelletier 1817. Klorofyll finns i flera olika varianter. Typ a och b finns hos gröna växter. Typ c finns hos till exempel brunalger och d hos rödalger. Fotosyntetiserande bakterier har många olika varianter av klorofyll (och speciella bakterieklorofyll).

Genom fotosyntes och med hjälp av ljus (från framför allt solen) omvandlar växter vatten och koldioxid till kolhydrater.

Två typer av korallrev finns och båda förekommer endast i marina miljöer. De mest välkända är de tropiska korallreven, vilka förekommer i grunda vatten (mindre än 50 meters djup) där temperaturen sällan understiger 20°C och salthalten är runt 3,5 %. Tropiska korallrev är beroenda av ljus, eftersom dessa arter av stenkoraller har en nära symbios med den encelliga organismen zooxanteller vilka utvinner energi via fotosyntes som korallen sedan tar del av.

Mangroverna har utvecklat en speciell teknik för att hjälpa sin avkomma till bättre överlevnad. Många mangrovearter, exempelvis de flesta arterna i familjen Rhizophoraceae har vivipar reproduktion, vilket innebär att trädets frön börjar gro medan de fortfarande är fästa vid trädet (till skillnad från normala frön, som måste hamna i jord för att gro). Groddplantan växer inuti frukten, eller ut ur den, och kan producera sin egen näring via fotosyntes. När groddplantan är mogen landar den i vattnet och kan sedan färdas långa sträckor. Den kan överleva i dvala i veckor och månader, till och med över ett år, tills den anländer till en lämplig miljö att slå rot i.

Mistel växer oftast på lind i Sverige (78 % av över 20.000 undersökta mistlar i Sverige). I mellersta Europa är den vanligare och har iakttagits på nära nog vilket slags träd som helst, även barrträd. Att misteln är en snyltväxt framgår av att dess rot genomborrar trädets bark, med en syraetsande sugpropp, ett s.k haustorium. Detta tar flera år, då trädet medvetet kämpar emot, och skyndsamt förtjockar sin bark för att hindra parasiten. Om mistelgrodden tar sig igenom barken, (sker bara i ca 5 % av fallen) så tränger sig rötterna mellan barken och veden. Där sänks de likt änterhakar in i vedmassan. Växten har dock så mycket klorofyll att dess egen fotosyntes räcker för dess energibehov. Den räknas därför till halvparasiterna. Misteln tar bara vatten och salter av sitt värdträd. Den gynnas av ljus. Mistelns stamyta är tydligt grön och saknar korklager. Stammen behåller nämligen den tunna överhud som beklädde den under den första sommaren, i åratal. Mistelns utseende är vidare ganska säreget genom de upprepat parvisa, Y-formigt ställda grenarna, som utgår under varje blomställning och bär endast två motsatta blad per gren. Man kan då lätt åldersbestämma en mistel genom att räkna förgreningarna och sedan addera fem år för groningsprocessen. Här i ligger också det orimliga i att göra "en pil av mistel"! Något som förekommer i den Nordiska gudasagan, i myten om dråpet på Asaguden Balder. Sagan har här velat pröva lyssnarens skarpsinne.

I bottnen av näringskedjan finns producenterna – växter eller plankton. Producenterna kan tillverka sin egen näring. De producerar bland annat socker med hjälp av solljus, koldioxid och vatten. Detta kallas fotosyntes.

Halvparasiter är växter som visserligen tar näringsämnen och sockerarter från andra växter men ändå har en del klorofyll själva och alltså har en egen fotosyntes. De rötter som hos halvparasitiska fanerogamer tränger in i värdväxten saknar också vanligen rotmössa, men växterna har i allmänhet väl utbildade örtblad. Till halvparasiterna hör Melampyrum (kovall) och Euphrasia (ögontröst). Även mistel är en halvparasit eftersom den är grön.

Djurplankton eller zooplankton består av organismer som inte utför fotosyntes. De livnär sig av organismer från växtplankton eller av andra organismer från djurplankton. Enligt nyare forskningar utgör hoppkräftor av släktet Calanus världens största biologiska massa utanför växtriket.

Fotosyntes på Engelska

photosynthesis