Framskymta Synonymer Betyder Uttal

Vad betyder framskymta, varianter, uttal och böjningar av framskymta

Framskymta synonym, annat ord för framskymta, vad betyder framskymta, förklaring, uttal och böjningar av framskymta.

Vad betyder och hur uttalas framskymta

Framskymta uttalas fram|skymta och är ett verb (lös eller fast sammansättning) -de.

Ordformer av framskymta

Aktiv

framskymta
infinitiv
framskymtar
presens
framskymtade
preteritum
framskymtat
supinum
framskymtande
presens particip
framskymta
imperativ

Perfekt particip

framskymtad en
~ + subst.
framskymtat ett
~ + subst.
framskymtade den/det/de
~ + subst.

Framskymta är ett verb

Verb (av lat. verbum, ord), ordklass som innefattar ord som uttrycker handlingar, skeenden, processer, tillstånd och liknande. En vanlig minnesramsa, som även finns i många andra varianter, är Verb är någonting man gör, cyklar, tutar, springer, kör. Exempel på verb är redigera, skriva, åldras, må, trivas, sjunga, ljuga. Eller helt enkelt ord man kan sätta att framför.

Hur används ordet framskymta

  1. Då man utnyttjade de små vattendragen maximal, kunde bråk och kiv lätt uppstå, vilket framskymtar i landskapslagarna. Varhelst det fanns ett mindre strömmande vattenflöde kunde en skvalta uppsättas. I Knäreds socken i södra Halland fanns till exempel 1775 inte mindre än 74 skvaltor och tre större kvarnar, troligtvis hjulkvarnar. (källa)
  2. Men om några klagade över Örebromötets alltför stora varsamhet och skonsamhet mot de gamla sedvänjorna, så fanns det andra, som först genom kyrkomötes beslut fick upp ögonen för att det gamla systemet inom kyrkan var hotat. Det berättas till exempel om tre Vadstenabröder, som deltagit i mötet, att de tagit sig dit i tron att der skulle fattas beslut emot lutheranerna, och att de återkommit därifrån "bestörte". I åtskilliga trakter av landet utbröt upproriska rörelser. Så skedde till exempel i det s.k. Västgötaherrarnas uppror, där missnöjet underblåstes av rikshovmästaren Ture Jönsson (Tre Rosor) och biskopen i Skara, Magnus Haraldi, som ville ha ett nytt kungaval för att bereda för en återgång till den gamla kyrkoordningen. Även på vissa håll i Småland förspordes högljudd missbelåtenhet med förändringarna, och man uppsade kung Gustav tro och lydnad. I Östergötland ville man visserligen inte delta i något uppror, men att stämningen var hätsk framskymtar ur en skrivelse från kungens fogdar, vari det heter, att "allmogen gifver stora klagomål på Mäster Laurentius och Mäster Olof och flere af dem, som gifvit sig till evangelium, och hafver Mäster Laurentius tilläfventyrs tagit mycket före och vållat all den ovilja, som mene man hade till Hans Nåde, och vore det bättre, att han allena blefve näpst, än att månge man skulle njuta ondt åt". (källa)
  3. Att verkligheten om blodbadet i Nydala delvis kan ha varit en annan än den officiella framskymtar till exempel i Arild Huitfeldts krönika, där det antyds att munkarna aktivt deltagit med allmogen i kampen mot kungen. Flera av varandra oberoende källor, både danska och svenska, tar dock upp att blodbadet i Nydala verkligen skedde och att det var på kungens befallning. Man kan dock ifrågasätta om kungen var närvarande vid blodbadet, då detta ska ha ägt rum den 2 februari 1521. Enligt en dansk källa ska kungen ha varit i Köpenhamn senast den 3 februari., och färden mellan de två orterna tog på denna tid åtskilliga dygn i anspråk även vid snabb transport. (källa)
  4. Målningen visar två lantarbetare i Barbizon som har gjort en paus i sina sysslor för att under stilla bön lyssna till Angelusringningen i Chailly-en-Bières kyrka som framskymtar i bakgrunden. Mellan förgrundsgestalterna finns en korg med potatis som visar att det är skördetid. Kvällshimlen färgar bakgrunden i ett rödaktigt dis. (källa)
  5. Efter sin litterära debut 1871 i tidskriften "Svetozor", som han redigerade 1883, framträdde Vrchlický 1875 med den lyriska diktsamlingen Z hlubin (Ur djupen). Redan i denna diktsamling, som uppvisar inflytande av den tyska romantiken, framträder hans natursvärmeri. I de följande diktsamlingarna, bland andra Sny o štěstí (Drömmar om lyckan, 1876), Duch a svět (Anden och världen, 1878) och Symfonie (1878), återspeglas även skiftande stämningar från ungdomsåren, men med fördjupad livsåskådning och nya intryck utifrån, särskilt från den romanska diktvärlden, varifrån han hämtade många konstformer, bland annat sonetter. I diktsamlingen Sfinx (1883) överväger reflektionen, i Jak táhla mračna (Huru molnen drog förbi, 1885) framskymtar en personlig tungsinthet, som längre fram övergick till stark pessimism, trots den personliga arbetslusten och livsberusningen. Dessa stämningar varierar i diktsamlingarna Zvukové v duši (Toner i själen, 1886), Motyli všech barev (Fjärilar av alla färger, 1887), Čarovná zahrada (Den förtrollade trädgården, 1888), Hořká jádra (Bittra kärnor, 1889), Bodlači z Parnassu (Törnen från Parnassen, 1892), Moje sonata (1893), Kniha Sudiček (Parcernas bok, 1895) och Překročen zenit (Zenit överskrids, 1899). En varm, vemodig stämning genomströmmar sommaridyllerna från Žamberk (Žamberské zvony, 1900), och patriotismen är förhärskande i Má vlast (Mitt fosterland, 1902). I de sista diktsamlingarna tar pessimismen och resignationen överhand, trots att Vrchlický i det längsta söker hålla livsmodet och tron på mänskligheten uppe, Prchavé illuse a věěné pravdy (Flyktiga illusioner och eviga sanningar, 1904), Tiché kroky (Stilla steg, 1905) och Zapady (Solnedgång, 1907). I denna flödande lyrik, som fyller 40 volymer, intas ett hedersrum av de av djup livserfarenhet präglade Pisně poutnika (Pilgrimens visor, 1895) och de formellt glänsande fyra samlingarna Sonely samotáře (Enstöringens sonetter, 1893-96). (källa)
  6. Törneman målade fler målningar från Bretagne och hans egna favorit var Bonden från Bretagne. Han behöll tavlan själv och hade den placerad över sin säng. Bonden är placerad i motljus och bakom honom framskymtar ett knallblått hav. De varma och starka färgerna visar på tydliga influenser från Vincent van Gogh. (källa)
  7. Vågen V, VI och VII är mycket snarlika och ska ha målats utifrån konstnärens minnesbild av en sjöfärd till Sassnitz då en hög brytande våg förföljde fartyget i dess kölvatten. Vågen VI (1901, 100 x 70 cm) och Vågen VIII (1902) är en tvåsidig tavla med bilder på både fram- och baksida. Dubbeltavlan ingår i Nordiska museets samlingar i Stockholm som äger den största samlingen av Strindbergs tavlor. Vågen VIII avbildar en mer hotfullt framrusande våg. Ursprungligen fanns en björk avbildad i målningen, stammen och bladkronan framskymtar till vänster. Vågen VII inköptes 1981 av franska staten på Bukowskis och ingår sedan dess i Musée d'Orsays samlingar. Vågen IX är enklare i sin utformning och är i privat ägo. (källa)

Sök bland ca 39000 synonymer samt ca 88000 ordförklaringar. Skriv ordet och tryck Enter.

Den här webbplatsen använder cookies för att förbättra användarupplevelsen. Läs mer om vår dataskyddspolicy.