Franciskan Synonymer Betyder Uttal

Vad betyder franciskan, varianter, uttal och böjningar av franciskan

Franciskan synonym, annat ord för franciskan, vad betyder franciskan, förklaring, uttal och böjningar av franciskan.

Vad betyder och hur uttalas franciskan

Franciskan uttalas francisk|an [-ka´n] och är ett substantiv -en -er.

Franciskan betyder:

Ordformer av franciskan

Singular

franciskan
obestämd grundform
franciskans
obestämd genitiv
franciskanen
bestämd grundform
franciskanens
bestämd genitiv

Plural

franciskaner
obestämd grundform
franciskaners
obestämd genitiv
franciskanerna
bestämd grundform
franciskanernas
bestämd genitiv

Franciskan är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet franciskan

  1. Franciskanorden (latin: Ordo Fratrum Minorum, O.F.M., "mindre brödernas orden"), även Franciskanerorden, är en katolsk mendikantorden som grundades omkring 1210 av Franciskus av Assisi. Franciskanordens munkar kallas minoriter, "de små bröderna", barfotabröder eller gråbröder, gråmunkar, av deras grå klädnad, som dock kan vara grå eller svart, med ett vitt rep med tre knutar kring midjan. Knutarna symboliserar ordenslöftena fattigdom, kyskhet och lydnad.). (källa)
  2. Johannes Duns Scotus, född cirka 1266 i Duns, död 8 november 1308 i Köln, var en skotsk skolastisk filosof och teolog, franciskan. (källa)
  3. För dem som av något skäl ej kunde ingå i de egentliga ordnarna bildades under Franciskus av Assisis inflytande botbrödraskap, av Nikolaus IV 1289 organiserade till Fratres de poenitentia Sancti Francisci eller den helige Frans tredje orden och många av tertiärordnarna är grundade redan på medeltiden. De är oftast kopplade till en vanlig klosterorden. Betydande medlemsantal inom romersk-katolska kyrkan har mendikantordnarna, franciskanernas, karmeliternas och dominikanernas tredjeordnar. (källa)
  4. Beträffande munkordnarna kan föreskrifterna, alltefter ordnarnas verksamhet, variera betydligt i avseende på stränghet (man jämför till exempel kartusianer och franciskaner). (källa)
  5. Under ett par århundraden i slutet av medeltiden var det förbjudet i västkyrkorna att författa nya klosterregler. Franciskanerregeln var den sista som godkändes innan förbudet trädde i kraft. (källa)
  6. Klostren mottog sina elever när dessa var sju år. Till en början var det endast blivande munkar och nunnor som studerade vid dessa klosterskolor, men med tiden började rikare familjer betala för att deras barn skulle få undervisning vid klostren. Därmed började klostren förestå internat även utanför klostermurarna. Undervisningen följde den romerska, och utbildning gavs därför i de sju fria konsterna, och därtill i Bibeln. Sedan eleverna tillräckligt övat upp sin latin förbjöds annat språk vid skolorna. Musiken var ett av de ämnen som gavs störst utrymme för att förse kyrkorna med sångare, och musikläraren kallades kantor. Eftersom papper och böcker var dyrt var det nödvändigt att eleverna memorerade kunskaperna, och de tog sällan egna anteckningar. Dominikanordens ordensregler fastslår att varje kloster ska bedriva undervisning, likaså franciskanerna hade klosterskolor. Vid dessa undervisades blivande präster i teologi, och deras anseende var mycket högt under medeltiden. (källa)
  7. De nya ordnarna förknippades ofta med predikoverksamhet, varför de ibland även benämns predikarordnar. Ett av servitordens huvudsakliga syften är predikande av evangelium. I strikt bemärkelse var det även dominikanorden och franciskanerna som häri såg en av sina främsta uppgifter, medan karmelitordern och i viss mån eremitaugustinerna alltid varit mera renodlat kontemplativa. Bara hos dominikanerna har verbet predika satt avtryck i ordens officiella namn: ordo praedicatorum, "predikarnas orden". (källa)
  8. Liksom franciskanerna var dominikanerna inte bundna till kloster utan till större provinser, vilket gav dem stor rörelsefrihet. Klostren kallades egentligen för konvent. De kunde färdas från konvent till konvent och stanna för den tid de behövde för att samla in information till inkvisitionens arkiv. (källa)
  9. Franciskanerna renoverade kyrkan 1555 efter en lång tid av misskötsel trots ett stadigt ökande antal pilgrimer. Under århundradena som följde skulle kontrollen över Heliga gravens kyrka ständigt orsaka dispyter mellan de kristna samfunden i Jerusalem, främst de latinska och ortodoxa som ofta mutade lokala makthavare och vars rivalitet inte sällan eskalerade till regelrätta slagsmål mellan präster. För att få bukt med de konstanta oroligheterna kring helgedomen valde Höga porten att utfärda ett edikt år 1767 som delade upp själva kyrkobyggnaden mellan de olika sekterna. Efter en svår brand 1808, där kyrkokupolen rasade in, återuppbyggdes den 1810 i dåtida osmanskt inspirerad barock. Vid en jordbävning 1927 skadades kyrkan svårt och kunde inte repareras förrän på 1960-talet. (källa)

Sök bland ca 39000 synonymer samt ca 88000 ordförklaringar. Skriv ordet och tryck Enter.

Den här webbplatsen använder cookies för att förbättra användarupplevelsen. Läs mer om vår dataskyddspolicy.