Fredsorganisation Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet fredsorganisation

1. År 1947 började politiker samt armén föra diskussioner om det var ekonomiskt försvarbart med ett detachement i Nora. År 1951 föreslog regeringen för riksdagen om en begränsning av arméns fredsorganisation, vilket innebar att Norrbottens artillerikår (A 5), Skånska kavalleriregementet (K 5), Öresunds marindistrikt (MDÖ) och Göta trängregementes kompani i Nora (T 2 N) skulle avvecklas och upplösas. Riksdagsbeslutet angav att detachementet skulle utgå ur fredsorganisationen budgetåret 1952/1953. Vidare föreslog regeringen att förbandets permanent organiserade sjukvårdskompani skulle omlokaliseras till Sollefteå garnison, för att där samlokaliseras med Västernorrlands regemente, men underställas chefen för Norrlands trängregemente. Regeringens proposition antogs av riksdagen och därmed beslutades även att detachementet i Nora skulle utgå ur fredsorganisationen. (källa)
2. Den motion som lades av Bondeförbundets partiledare Axel Pehrsson-Bramstorp kom i stort sett följa försvarskommissionens förslag om utformning av det militära försvaret. Motionen föreslog att en överbefälhavare skulle tillkomma redan i fred i enlighet med försvarskommissionens förslag, varjämte i Kungl. Maj:ts förslag upptagen försvarsstab utvidgas till av försvarskommissionen föreslagen organisation. Arméns fredsorganisation skulle omfatta fyra arméfördelningar, Övre Norrlands trupper, Gotlands trupper samt så kallade armétrupper. Vid mobilisering föreslogs fälttruppförbanden sammanföras till två armékårer om sammanlagt sex fördelningar, en lätt brigad samt vissa specialtruppförband, däribland av luftvärnsvapnet uppsatta luftvärnsförband. De regementen som regeringen hade föreslagit för att avveckla, Jämtlands fältjägarregemente, Upplands regemente, Södra skånska infanteriregementet och Värmlands regemente skulle kvarstå. Dock skulle Värmlands regemente reduceras till Värmlands fältjägarbataljon. Det enda motionen skilde sig mot försvarskommissionens förslag var det Stridsvagnsregemente försvarskommissionen föreslagit. Där motionen delade regeringens förslag med att dela stridsvagnsbataljonen vid Göta livgarde på två infanteriregementen. Dock så skiljde sig förslaget på vilka regementen. Regeringen hade föreslagit Skaraborgs regemente och Livregementets grenadjärer, oppositionen föreslog Skaraborgs regemente och Södermanlands regemente. Därmed stod det klart att Göta livgarde skulle avvecklas som förband. Gällande Norrbottens artillerikår skulle den kvarstå inom Övre Norrlands trupper, precis som försvarskommissionen föreslagit. Inom arméns skulle även en luftvärnsorganisationen bildas med två fullständiga regementen. Regeringen hade föreslagit ett luftvärnsregemente i Karlsborg och en luftvärnskår i Ystad. Oppositionen föreslog dock att luftvärnskåren i Ystad skulle ersättas med Östgöta luftvärnsregemente i Linköping. Den flytt som regeringen föreslog av Svea artilleriregemente till Uppsala, ersattes istället med en flytt till Järvafältet i Stockholm. Svea ingenjörkår skulle kvarstå i Stockholm som ingenjörförband. Istället skulle ett Signalregementet bildas av Fälttelegrafkåren. Det föreslagna Norrlands ingenjörkår ändrades till att inte alls uppsättas i Östersund, det genom att man valde bibehålla Jämtlands fältjägarregemente. (källa)
3. Inför försvarsbeslutet 1977 hade Försvarets fredsorganisationsutredning (FFU) utrett olika alternativ om arméns fredsorganisation i Skåne. Bland annat konstaterades utredningen att samtliga förband inom pansartrupperna hade överskott på förläggningsplatser. Dock konstaterades samtidigt att Skånska dragonregementet (P 2) och Norrbottens pansarbataljon (P 5) inte nåde upp till den värnpliktsstyrka, som enligt FFU, borde vara ett riktvärde för utbildningen vid pansartrupperna. FFU hade även studerat möjligheten med att minska pansartrupperna i Skåne med ett regemente. Syftet var att samla utbildning på skilda stridsvagnstyper till ett förband, detta då Norra skånska regementet (P 6/Fo 14) utbildade värnpliktiga på Centurion-stridsvagnar och Skånska dragonregementet (P 2) tillsammans med Södra skånska regementet (P 7/Fo 11) utbildade värnpliktiga på Stridsvagn S. Av de olika alternativen som FFU hade studerat var det två som berörde Skånska dragonregementet, alternativ C och alternativ D. I alternativ C skulle Skånska dragonregementet avvecklas och utbildningsansvaret överföras till Södra skånska regementet. Alternativ D berörde regementet endast indirekt, genom att Skånska dragonregementet skulle kvarstå i fredsorganisationen, samt bibehålla rollen som mobiliseringsmyndighet. Vidare innebar alternativ D att pansarutbildningen i Ystad skulle avvecklas och ersätts med luftvärnsutbildning, samt att den pansarutbildning som bedrivs i Revingehed organisatoriskt står kvar i försvarsområdesregementet i Ystad, men samordnas med motsvarande utbildning i Hässleholm av Skånska dragonregementet. De båda alternativen kom att stå för handlingsväg 1 (pansarutbildningen i Ystad avvecklas och Lv 4 flyttas dit) och handlingsväg 2 (P 2 läggas ned och Lv 4 flyttas till Kristianstad). Försvarets fredsorganisationsutredning föredrog handlingsväg 1, då återverkningarna på sysselsättningen i Hässleholm vägde tungt i deras samlade bedömning. Vilket även var den handlingsväg som riksdagen beslutade om, och som sedan verkställdes under 1982. (källa)
4. Peace Now är den största, men mindre radikala fredsorganisationeni Israel. Den arbetar för att få Israels invånare och regering att acceptera en rättvis fred med palestinierna och angränsande arabländer. (källa)
5. I militär fredsorganisation används begreppet detachment också i en betydelse som närmast kan liknas med "filial". (källa)
6. År 1951 föreslog regeringen för riksdagen en begränsning av arméns fredsorganisation, vilken bland annat innebar att Arméns jägarskola (JS) skulle omlokaliseras. Bakom förslaget låg 1949 års försvarsutredning, vilken föreslog att jägarskolan skulle omlokaliseras till Bodens garnison, för att där bli en del av Norrbottens regemente. Chefen för armén bistod förslaget och menade samtidigt att utbildningsförhållandena var bättre i Boden jämfört mot Kiruna. Det på grund arméchefen ansåg det önskvärt att bedriva jägarutbildningen i östra Norrbotten, då Kiruna saknade den typiska norrländska skogsterrängen. Vidare menade arméchefen att jägarskolans förläggningen byggde på det strategiska läget under andra världskriget, då det fanns ett krav och behov av utbildning i fjällterräng. Arméchefen menade även på att Kirunaetablissementet inte motsvarade den önskade ökade värnpliktskontingent för utbildning av fri jägarverksamhet. Arméchefen föreslog att jägarskolan skulle förläggas i det etablissementet som blev ledigt i Boden, i samband med att Norrbottens artillerikår (A 5) sammanslogs med Bodens artilleriregemente (A 8). Vidare föreslogs jägarskolan att anta namnet Norrbottens regementes jägarbataljon. Någon tidpunkt för en omlokalisering föreslogs inte i propositionen, utan istället skulle en tidpunkt för en omlokalisering bestämmas vid ett senare tillfälle, det när det fanns förutsättningar för en omlokalisering. (källa)
7. Inför försvarsbeslutet 1982 föreslog regeringen för riksdagen i sin proposition 1981/82:102 nya besparingar inom försvaret. Överbefälhavaren föreslog att grundutbildning vid Härnösands kustartilleriregemente skulle upphöra och att kasernerna skulle lämnas. Vidare föreslog han att staben och stödfunktionerna vid Norrlands kustartilleriförsvar borde reduceras samt att den förbandsbundna verkstaden borde läggas ned. Dessa förändringar föreslog överbefälhavaren vara genomförda senast år 1985. Regeringen och försvarsutskottet var dock av en annan åsikt, då de ansåg att Härnösands kustartilleriregemente skulle behållas inom fredsorganisationen. Dock ansågs att en viss personalminskning vid Härnösands kustartilleriregemente var tvungen att godtas för att Marinens samlade besparingsmål skulle uppnås. Inom Kustartilleriet reducerades istället grundutbildningen vid Västkustens militärkommando med Älvsborgs kustartilleriregemente. Regeringen föreslog även av regionalpolitiska skäl att Marinens officershögskola i Göteborg och huvuddelen av Marinens sjukvårdsskola i Göteborg skulle lokaliseras till Karlskrona. Bakgrunden till besparingarna samt omstruktureringarna i Göteborg var att regeringen ville behålla grundutbildningen vid Härnösands kustartilleriregemente (KA 5). Inför samma försvarsbeslut föreslog även överbefälhavaren, vilket delades av den parlamentariska försvarskommittén, att Stockholms kustartilleriförsvar (SK) och Vaxholms kustartilleriregemente (KA 1) skulle slås samman till en myndighet. Bakgrunden till förslaget var att få en stringent organisation inom Kustartilleriet genom att stabsorganisationer reducerades eller sammanslogs och istället utöka utbildningsorganisationen. Enligt överbefälhavarens förslag skulle förändringen genomförts senast till 1985. Från 1985 var regementet underställt chefen för Stockholms kustartilleriförsvar. Det nya förbandet som bildades åren 1984–1985 benämndes Stockholms kustartilleriförsvar med Vaxholms kustartilleriregemente (SK/KA 1). (källa)