Frimärke Synonymer Betyder Uttal

• porto

Hur används ordet frimärke

1. Helsak är ett kort, kuvert eller annat postalt omslag med påtryckt frankotecken. Helsaker delas upp i brevkort, kortbrev, frankokuvert och aerogram. På samma sätt som det har funnits tjänstefrimärken har det också funnits tjänstehelsaker. Vissa helsaker är inte tryckta av posten och räknas därför som bältesspännarmaterial. Ett exempel på detta är järnvägsbrevkort som användes för att tala om för en godskund att det fanns gods att hämta på järnvägsstationen. (källa)
2. En enslinje kan även användas som frimärke det vill säga en linje som ej skall överskridas för att bära fritt. (källa)
3. Makulering innebär att man förstör eller på något sätt ogiltigmärker ett föremål, så att det inte kan användas igen. Det kan vara en biljett som konduktören river sönder eller som stämplas i en automat, ett pappersdokument som man strimlar med en dokumentförstörare, ett frimärke som man stämplar med en poststämpel. Med biljetten och frimärket tjänar makuleringen det dubbla syftet att dels göra värdemärket giltigt för den gången det stämplas (eller motsvarande), dels förhindra att det används flera gånger, så att den som har sålt det förlorar inkomster. Dokumentförstöraren används bland annat för att säkerställa att känsliga uppgifter inte kommer i fel händer, till exempel utdrag ur polisens straffregister. (källa)
4. Elvan utgörs idag av två rektangulära vita tygstycken ca 12×3,5 cm vardera – måtten kan något variera – parallellt hopsydda i kortändarna och fästa till kragen. Den har synliga breda fållar och är mycket hårdstärkt så att den står ut över bröstet. Denna typ av krage och elva ingår i Svenska kyrkans officiella prästdräkt, kaftanen. Sedan mitten på 1900-talet började en enklare prästkrage bli allt vanligare: ett vitt plastband, instucket i den svarta prästskjortans ståndkrage så att endast en några centimeter bred vit fyrkant blir synlig under hakan. På grund av sin likformighet med ett kvadratiskt frimärke kom den att kallas "frimärkskrage". Denna användes som prästens vardagsdräkt, främst till kavaj och hör historiskt egentligen inte samman med bruket av elva. (källa)
5. unikat, ett synnerligen sällsynt frimärke. (källa)
6. Ofta är antalet lexem som behandlas i en ordbok långt större än antalet uppslagsord. Det kan läggas till lexem med direkt morfologisk anknytning till uppslagsordet, varvid endast visas förekomst och form, medan betydelseförklaring är onödig. Under till exempel uppslagsordet frimärke i Svensk ordbok finner man frimärkssamlare, som ju är ett eget lexem. Under uppslagsordet i en rysk ordbok (se nedan) finner man bl.a. diminutiver samt abstrakta substantiv avledda av verb och adjektiv. Ett annat vanligt förfarande - både i ordböcker och uppslagsverk - är att endast hänvisa från ett ord till ett annat. (källa)
7. Det äldsta kända svenska gratulationskortet skickades lokalt inom Kristinehamn den 9 december 1882, frankerat med ett treöres frimärke. Vid en auktion den 17 mars 1996 slutade budgivningen på detta vykort på 15 000 kronor. Det äldsta kända vykortsmotivet i Sverige är tecknat och visar en förgätmigej-kvist med texten "Jag gratulerar". Det skickades från Leufsta Bruk den 27 februari 1884. (källa)
8. En väderstation blev frimärke 1973 till SMHIs 100‑årsjubileum. (källa)
9. För att en postförsändelse ska räknas som ett brev av svenska Posten får det väga högst 2 kg, vara minst 14x9 cm, max 60 cm långt. Längd + bredd + höjd får heller inte överstiga 90 cm. Brevet måste även ha porto, exempelvis frimärke. Det finns även frankostämplade brev, svarspostförsändelser, färdigfrankerade kuvert samt Porto Betalt (Port Payé). Porto Betalt är ett förenklat sätt att betala för stora mängder post. Breven ska vara märkta med texten Porto Betalt och eventuellt inlämningspostkontor. Kunden betalar per faktura i efterhand. Det går även att betala kontant. Då gäller samma pris som för frimärket. (källa)
10. En enslinje är en linje genom två i naturen urskiljbara punkter, "ensmärken", som används i navigation för positionsbestämning (jfr ortlinje), för att hitta en trygg kurs eller bestämma gränsen för tryggt vatten (jfr frimärke). (källa)