Vad betyder och hur uttalas förpakta
Förpakta uttalas för|pakta -de.
Förpakta betyder (åld.) arrendera ut.
Ordformer och varianter av förpakta
Aktiv
- förpakta
- infinitiv
- förpaktar
- presens
- förpaktade
- preteritum
- förpaktat
- supinum
- förpaktande
- presens particip
- förpakta
- imperativ
Passiv
- förpaktas
- infinitiv
- förpaktas
- presens
- förpaktades
- preteritum
- förpaktats
- supinum
Perfekt particip
- förpaktad en
- ~ + subst.
- förpaktat ett
- ~ + subst.
- förpaktade den/det/de
- ~ + subst.
Förpakta är ett verb
Verb (av lat. verbum, ord), ordklass som innefattar ord som uttrycker handlingar, skeenden, processer, tillstånd och liknande. En vanlig minnesramsa, som även finns i många andra varianter, är Verb är någonting man gör, cyklar, tutar, springer, kör. Exempel på verb är redigera, skriva, åldras, må, trivas, sjunga, ljuga. Eller helt enkelt ord man kan sätta att framför.
Hur används ordet förpakta
I Henning Tidemans bok om Jämtlands avradsland från år 1750, kan man läsa mer ingående om vad avrad är, Följakteligen äro Afradsland i Jämtland vissa af Kronan förpaktade och indelta lägenheter, bestående antingen av skog, slåtteland, tidefiske, eller andra dylika nyttbarheter i landthushållningen, för hvilka afrad eller andra afgäld årligen gifves. Den 21 december, Tomasmessedagen, var den årligt återkommande betalningsdagen. Avrat, afradsland eller "afráð" som det hette på medeltiden, var alltså juridiskt uppdelade afradsland, med nyttjande som årligen betalade afrad. Det kunde också kallas att man böxlade, eller betalade bygselpenningar när bönder eller samer förband sig att för framtiden årligen betala en viss avrad.
Under Gustav III genomfördes flera olika regleringar av brännvinsframställningen. 1 september 1772 förbjöds åter all brännvinsbränning, till följd av 1771 års missväxt. 1775 upphävdes förbudet, på inrådan av Johan Liljencrantz men brännvinsbränningen gjordes till ett statligt privilegium, ett "regale". Avsikten var att förpakta, alltså arrendera ut, bränneriverksamheten, men nådde ingen framgång. Därför utfärdades 14 september 1775 en förordning om statliga kronobrännerier, ett förslag där Georg Gustaf Wrangel var den drivande bakom. 1776 fanns 42 kronobrännerier, och deras antal ökade senare till 61. Produktionen vid dessa var som störst 1785, då den låg på omkring 6 miljoner kannor, eller omkring 16 miljoner liter. 2 maj 1776 infördes en allmän frihet att sälja brännvin, som alltså skulle komma från kronobrännerierna.
