Försäkringsbranschen Synonymer Betyder Uttal

Vad betyder försäkringsbranschen, varianter, uttal och böjningar av försäkringsbranschen

Försäkringsbranschen synonym, annat ord för försäkringsbranschen, vad betyder försäkringsbranschen, förklaring, uttal och böjningar av försäkringsbranschen.

Vad betyder och hur uttalas försäkringsbranschen

Försäkringsbranschen uttalas för|säkr|ings|bransch|en och är ett substantiv bestämd form.

Ordformer av försäkringsbranschen

Singular

försäkringsbranschen
bestämd grundform
försäkringsbranschens
bestämd genitiv

Försäkringsbranschen är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet försäkringsbranschen

  1. Under franska revolutionen och de därpå följande Napoleonkrigen (1792-1815) använde England och dess allierade konvojering för att skydda den kommersiella handeln mot franska angrepp, understött av den starkt framväxande engelska försäkringsbranschen som satte extremt höga försäkringsavgifter för fartyg som valde att stå utanför konvojsystemet. Det Brittiska Ostindiska Kompaniets fartyg gick regelmässigt i konvoj närmast Europa där riskerna för fientliga angrepp var störst. (källa)
  2. Begreppet myntades på 1950-talet i USA. Den amerikanska försäkringsbranschen hade länge haft problem med höga utbetalningar och låga intäkter från premier och självrisker. I Sverige lanserades uttrycket av Statsföretags Gustaf Hamilton på 1970-talet. (källa)
  3. Idén om folkhemmet började realiseras av socialdemokraterna efter 1932 års val, tillsammans med delar av den politiska mitten, Bondeförbundet (Centerpartiet), alltifrån krisuppgörelsen 1933 ("kohandeln") och i regeringssamverkan åren 1936–1957 (med undantag för perioden efter andra världskriget, 1945–1951), till exempel genom införandet av lagen om folkpensionering 1935, den lagstadgade tvåveckors-semestern 1938 och den allmänna sjukförsäkringen 1955. Huvudsyftet med den ekonomiska politiken, som till stor del byggde på ekonomen John Maynard Keynes stabiliseringspolitiska teorier (se keynesianism), var bekämpandet av arbetslösheten och genomförandet av den s.k. planmässiga hushållningen, för att – som det kom att heta i det socialdemokratiska partiprogrammet 1944 – "tillförsäkra alla medborgare en levnadsstandard svarande mot det gemensamma arbetets avkastning" (punkt VIII). Under den så kallade planhushållningsdebatten, under senare delen av 1940-talet, kritiserades denna politik skarpt av näringslivet och de borgerliga, folkpartiledaren Bertil Ohlin ivrade vid 1950-talets början istället för, vad han kallade, "ramhushållning". Denna debatt, och det allmänt förbättrade ekonomiska läget efter kriget, fick emellertid den socialdemokratiska regeringen att inställa planerade socialiseringar, av bland annat försäkringsbranschen, till förmån för utbyggnaden av den offentliga sektorn och transfereringssystemen (det icke behovsprövade barnbidraget infördes till exempel 1948), finansierade av höjda skatter. (källa)

Sök bland ca 39000 synonymer samt ca 88000 ordförklaringar. Skriv ordet och tryck Enter.

Den här webbplatsen använder cookies för att förbättra användarupplevelsen. Läs mer om vår dataskyddspolicy.