Förtvivlan Synonymer Betyder Uttal

• desperation
• hopplöshet
• missmod

Hur används ordet förtvivlan

1. I veckans avsnitt av "Skavlan" öppnar sångerskan för första gången upp om kvällen då total lycka plötsligt förvandlades till förtvivlan och om kritiken som var nära att knäcka henne. (källa)
2. Thales skrev deduktiva bevis för fem geometriska satser, men dessa bevis är försvunna. Pythagoras upptäckte inte den sats som idag bär hans namn, men han var den förste som kunde presentera ett deduktivt bevis för den. Pythagoreerna och hans lärjungar studerade matematik, musik och filosofi och tillsammans utforskade de det mesta av den geometri som idag studeras på gymnasiet. Dessutom upptäckte man, till sin egen förtvivlan, inkommensurabla sträckor och därmed de irrationella talen. (källa)
3. Gråt framkallas framför allt av känslor som upplevs som negativa, exempelvis sorg och förtvivlan, men kan även framkallas av oerhörd lycka eller andra starkt upplevda känslolägen. Gråt kan också framkallas på grund av fysisk smärta. Precis som skratt och gäspningar tenderar gråt vara socialt "smittsamt". (källa)
4. Tillsammans med ethos och logos utgör pathos en del av de grundläggande medlen för att övertyga. Den språkhandling som är knuten till pathos kallas movere och betyder just att röra eller påverka publikens känslor. Beroende på talets syfte kan talaren vilja väcka glädje, ilska, engagemang, medlidande, hopp, förtvivlan, längtan och så vidare. Även frånvaro av känslor hos talaren kan väcka känslor hos publiken. (källa)
5. Ramaskri är i modernt språk ett utrop av upprördhet. Ordet kommer från Bibeln, där Rama är en ort utanför Jerusalem, och är i sitt bibliska sammanhang snarare ett utrop av förtvivlan. (källa)
6. Eftersom ett requiem är en mässa består texten huvudsakligen av den ordinarie mässans fasta delar: introitus (ingångsantifon), kyrie, offertorium (offertoriebön), sanctus (helig), benedictus och Agnus Dei (Guds lamm). Gloria (Ära vare Gud i höjden), credo (trosbekännelsen) och alleluia (halleluja) ingår dock inte i ett requiem. Före evangelieläsningen sjunges dessutom en sekvens, vilket är vanligt vid stora högtider och som brukar bestå av en rimmad hymn på vers. I rekviet består sekvensen av Dies irae, som är från 1200-talet. Det är en allvarlig text som vittnar om tron att det är möjligt att gå evigt förlorad. Dagen skall komma då världen förbrinner och blir till aska. Bildspråket är suggestivt: Världen ska skaka när domaren kommer, basuner kommer att ljuda, och människorna kommer att resa sig upp ur sina gravar. Mitt i allt detta ber den troende om förbarmande, att Gud ska låta just henne vara en av dem som räddas. Uttrycken för ånger och förtvivlan över de synder man begått är starka: "Non me perdas illa die" ("Låt mig inte gå förlorad på den dagen") och "culpa rubet vultus meus" ("Synden får mitt ansikte att rodna"). Det finns också ett starkt inslag av hopp och förtröstan: "Inter oves locum praesta...Statuens in parte dextra" ("ge mig en plats bland fåren...och sätt mig på din högra sida"). Sekvensen finns inte längre med i den moderna katolska requiemmässan, men däremot i bönerna för den 2 november i Liturgia horarum, den tidebön som katolska präster och ordensbröder/-systrar ber dagligen. (källa)
7. Efter 1644 reviderade Svea hovrätt slutligen i princip alla häradsdomar till halshuggning, ett plågsamt dödsstraff skulle försätta delikventen i förtvivlan och denne skulle därmed förlora chansen till salighet. Det lär ha varit många som vallade boskap som dömdes för detta brott och under 1600-talet var tidelagsdomarna på sina håll så många att det så småningom kom en förordning att endast kvinnor och äldre människor skulle få tjänstgöra som vallhjon och få vistas ensamma med kreatur. (källa)
8. Tomhet, i betydelsen ett mänskligt tillstånd, är en känsla som bland annat kan bestå i tristess, socialt utanförskap och apati. Känslor av tomhet åtföljs ofta av depression, ensamhet, förtvivlan eller andra psykiska eller känslomässiga störningar. (källa)
9. De teman som man hittar i dystopiska berättelser speglar tiden då de skrevs och de saker man fruktade under den perioden. Teknologin över människan är ett återkommande tema inom dystopisk litteratur. Under 1800-talet, samtidigt som världen förundrades över den nya tekniken och dess möjligheter, skrevs många dystopiska berättelser om hur maskiner till slut leder till mänsklighetens undergång. Med ständigt nya tekniska framsteg så var man rädd att förlora kontrollen över vetenskapen. I E.M. Forsters The machine stops från 1909 beskrivs en värld där alla olikheter har suddats ut, människan lever under jord och ser inte längre någon mening med att träffas fysiskt. Hela världen styrs av en maskin som ser till alla hennes behov. När maskinen sedan går sönder är människan hjälplös. Novellen slutar dock inte helt i förtvivlan, för i sitt dödsögonblick återfår hon något av sin mänsklighet. (källa)
10. Förtvivlan (norska: Fortvilelse) är en oljemålning av den norske konstnären Edvard Munch från 1892. Målningen är utställd på Thielska galleriet i Stockholm. Munch kallade den ursprungligen för Sjuk stämning vid solnedgång (norska: Syk stemning ved solnedgang). (källa)