Gengasdriven Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet gengasdriven

1. Det var tidningsförsäljaren Lars Andersson – "Andersson med tunnan" kallad, som lanserade idén om en vattensightseeing i Göteborg. Han fick dock ej finansiärerna med sig, gav upp och byggde istället en tidningskiosk. Konceptet övertogs i stället av Gundel Matsson, som hade en resebyrå tillsammans med Per-Valter Sandberg. Hon gav sig ut och mätte den fria höjden under broarna i centrala Göteborg. De båda satsade pengar ur egen ficka och den första resan med en ombyggd kosterbåt för 12 passagerare gick den 15 juni 1939. Gundel Matsson beskrev den ombyggda båten som en "sköldpadda när den ligger upp-och-ned". Under andra världskriget användes en gengasdriven båt. Den sattes i trafik 1941. Paddanbåtarna blev allt större och 1942 sjösattes en båt med plats för 80 personer. (källa)
2. Bolinder-Munktell BM 4 var en traktor tillverkad 1939-1944 av Bolinder-Munktell i Eskilstuna. Modellen kom till på grund av bränslebristen under Andra världskriget. De gengassystem som fanns vid krigsutbrottet fungerade inte till företagets tändkulemotorer eftersom de arbetade enligt tvåtaktsprincipen. Man tog därför en BM 2 och ersatte tändkulemotorn med en gengasdriven sexcylindrig ottomotor, ursprungligen en lastbilsmotor, från Volvo. 100 exemplar byggdes av denna något udda modell fram till 1944. Då hade man sedan ett par år tillbaka löst problemen med att driva tvåtakts tändkulemotorer med gengas och lanserat GBM 2. (källa)
3. Bolinder-Munktell BM 2 och BM 3 var två traktormodeller tillverkade 1939-1946 av Bolinder-Munktell i Eskilstuna. Det var de första modellerna som såldes under varumärket Bolinder-Munktell, men traktorerna var trots detta märkta Munktells, medan motorerna var märkta Bolinder. BM 2 var i stort sett samma traktor som föregångaren Munktells Typ 25 och hade samma tvåcylindriga tändkulemotor på 32 hk, medan BM 3 hade en vidareutvecklad motor på 40 hk. När Andra världskriget bröt ut 1939 och tillgången på råolja (dåtidens namn på dieselolja) kraftigt minskade behövdes traktorer för gengas. Vid den här tiden fanns det dock bara gengassystem för fyrtaktsmotorer, varför Bolinder-Munktell lanserade den udda modellen BM 4 med sexcylindrig Volvomotor. Till sist lyckades man dock konstruera en gengasdriven tvåtakts tändkulemotor som lanserades i modellen GBM 2, som förutom motorn och gengasaggregatet var identisk med BM 2. Totalt tillverkades 528 exemplar av modellerna BM 2, BM 3 och GBM 2 innan de ersattes av BM 20. (källa)
4. Volvo T 41-43 var en traktor som tillverkades 1943-1950 av Volvo i Göteborg. Modellen kom till genom ett samarbete med Bolinder-Munktell och den var delvis identisk med Bolinder-Munktell BM 20. Den största skillnaden var motorn, där Volvo använde olika varianter av sin egen A 4-motor. Det var en fyrcylindrig fyrtaktsmotor utvecklad ur den sexcylindriga lastbilsmotorn Volvo FA. Den första versionen av traktorn var T 41 med gengasdriven motor. Efter andra världskrigets slut 1945 lanserades T 42 med fotogendrift. Året efter kom den slutliga versionen, T 43, med hesselmanmotor föråolja (dåtidens namn för dieselolja). Totalt tillverkades 2 500 av dessa modellen fram till 1950. Volvo hade sedan ingen traktor i denna storleksklass förrän T 55 lanserades 1953. (källa)