Vad betyder och hur uttalas gråsiska
Gråsiska uttalas grå|siska.
Gråsiska betyder fågel.
Ordformer och varianter av gråsiska
Singular
- gråsiska
- obestämd grundform
- gråsiskas
- obestämd genitiv
- gråsiskan
- bestämd grundform
- gråsiskans
- bestämd genitiv
Plural
- gråsiskor
- obestämd grundform
- gråsiskors
- obestämd genitiv
- gråsiskorna
- bestämd grundform
- gråsiskornas
- bestämd genitiv
Gråsiska är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet gråsiska
Gråsiska (Acanthis flammea) är en siska som tillhör familjen finkar. Den häckar cirkumpolärt på norra halvklotet i tempererat och subarktiskt klimat. Den globala populationen uppvisar tydliga men klinala morfologiska skillnader vilket skapat stora diskussioner vilka populationer som ska ingå i artkomplexet. Sentida studier indikerar att snösiska, som tidigare ofta haft artstatus istället – tillsammans med bland annat brunsiska – bör behandlas som underart till gråsiskan, vilket bland annat BirdLife gör. De väljer även att placera arten i det egna släktet Acanthis.
Gråsiskan häckar cirkumpolärt på norra halvklotet i tempererat och subarktiskt klimat.
Grå-, snö- och brunsiske-komplexet är mycket omdiskuterat och olika auktoriteter och nationella taxonomiska kommittéer behandlar gruppen olika. Traditionellt har ofta gråsiska och snösiska delats upp som två arter, men mycket forskning indikerar att dessa båda taxa bättre beskrivs som en art eftersom det saknas tydliga genetiska, morfologiska och beteendemässiga skillnader.
Vad som dock skiljer dessa båda taxa och även andra populationer inom detta komplex är biogeografin, och utifrån detta, tillsammans med subtila klinala skillnader i morfologi, kategoriseras olika taxa som arter av olika auktoriteter. Exempelvis behandlar många länders taxonomiska kommittéer brunsiska som den egna arten Acanthis cabaret, däribland Storbritannien, Norge och Danmark. Även internationella taxonomiska auktoriteter som International Ornithological Congress och Clements et al erkänner brunsiskan som god art. Brunsiska och nominatformen häckar sympatriskt i södra Norge utan större tecken på hybridisering.. Vissa auktoriteter kategoriserar även grönlandssiska som den goda arten Acanthis rostrata. Tidigare fanns det åsikter om att dela upp Storbritanniens gråsiskor i de två underarterna britannica och disruptis, men idag kategoriseras de som synonyma med brunsiska.
Ornitologen Christian Ludwig Brehm gav 1831 namnet holboellii till vad han ansåg vara en långnäbbad form av gråsiska. Dessa fåglar återfinns mest i de allra nordligaste delarna av Palearktis och Nearktis och framförallt i nordöstra Sibirien. Vissa har menat att detta inte bara är en underart utan till och med en egen art. Än idag har man inte kunnat fastställa var denna form hör hemma rent geografiskt och idag menar de flesta att det rör sig om en varietet och en normal variation inom A. f. flammea.
I Sverige häckar tre populationer av gråsiska. Brunsiska (A. f. cabaret) häckar i Sverige sedan 1970-talet i Skåne och på västkusten, och nominatformen A. f. flammea i norra Sverige. Dock häckar gråsiskan inte i stora delar av Mellansverige och inte utmed ostkusten. Brunsiskan återfinns sällsynt i hela Sydsverige upp till södra delarna av Norrland. På vintern flyttar båda populationerna, ibland i stora skaror, söderut, en del ända till Tyskland och Frankrike, medan andra stannar kvar i Sverige. Om vintern återfinns den i Sverige från Haparanda och söderut. Utöver detta häckar även snösiska (A. f. hornemanni) i allra nordligaste av den svenska fjällkedjan.
Gråsiskan är i storlek och form som en hämpling men med en mer kluven stjärt. De övre kroppsdelarna är grå- till vitaktiga med mörkare fläckar. Hjässa och panna äröda i olika stor utsträckning, hakan svart och vingarna har ljusa fjäderkanter. Den adulta hanens bröst är om våren rosenrött men om vintern kan den vara helt vit på bröstet eller med mycket lite rödrosa ton på bröstet. Honans bröst är gulgrått. Fågeln har en kort, triangelformad gul näbb, svart fjäderparti runt näbbroten och ett mycket tunt svart tygelstreck. Kroppslängden är ungefär 11,5–14 cm har ett vingspann på 20–25 cm och väger ungefär 14 gram.
