Grundstöta Synonymer Betyder Uttal

Vad betyder grundstöta, varianter, uttal och böjningar av grundstöta

Grundstöta synonym, annat ord för grundstöta, vad betyder grundstöta, förklaring, uttal och böjningar av grundstöta.

Vad betyder och hur uttalas grundstöta

Grundstöta uttalas grund|stöta och är ett verb grundstötte.

Ordformer av grundstöta

Aktiv

grundstöta
infinitiv
grundstöter
presens
grundstötte
preteritum
grundstött
supinum
grundstötande
presens particip
grundstöt
imperativ

Perfekt particip

grundstött en
~ + subst.
grundstött ett
~ + subst.
grundstötta den/det/de
~ + subst.

Grundstöta är ett verb

Verb (av lat. verbum, ord), ordklass som innefattar ord som uttrycker handlingar, skeenden, processer, tillstånd och liknande. En vanlig minnesramsa, som även finns i många andra varianter, är Verb är någonting man gör, cyklar, tutar, springer, kör. Exempel på verb är redigera, skriva, åldras, må, trivas, sjunga, ljuga. Eller helt enkelt ord man kan sätta att framför.

Hur används ordet grundstöta

  1. 1837 Båten levererades till Ångbåts Bolaget Stockholm-Göteborg. Under oktober och november 1837 var båten utlånad till Kungl. Postverket för att ersätta S/S Constitution som posttrafikbåt på rutten Ystad-Stralsund. Under en av dessa resor grundstötte båten vid den skånska kusten men kunde dras loss och visade sig ha undgått skador. (källa)
  2. 27 februari – Ett sovjetiskt fartyg grundstöter vid Baltiska kusten. (källa)
  3. Vid tiden för U 137s grundstötning i Karlskrona skärgård i oktober 1981 var Svensson till graden kommendörkapten, men det var som chef marinens analysgrupp han reste ner till Karlskrona och på nära håll deltog i arbetet med den grundstötta ubåten. Bland annat deltog han i förhören med ubåtens kapten, och vid ett tillfälle kunde han inte hålla sig utan skrattade till och frågade om det var vanligt att röda marinen navigerade på det här viset, då ryssarna hävdade att de navigerat fel. Detta utspel ledde till att den ryske diplomaten överlämnade en officiell protest över Svensson agerande till den andre svenske kommendörkaptenen Karl Andersson. Svensson kommenterar i sin bok utkommen 2006 att han inte hade något emot om några i röda marinen såg snett på honom och tyckte att Anderssons ursäkt var överflödig. Svensson var då som nu övertygad om att U 137 inte navigerat fel utan att det hela var spioneri, till Expressen sa han under dessa dagar att "stämningen var bra under förhören, alla visste ju egentligen att det rörde sig om spioneri". Ryssarnas största argument för felnavigering var att gyrokompassen var trasig, detta erkände man i de svensk-ryska samtalen under 1990-talets början som Svensson själv ledde var felaktigt, den så omtalade gyrokompassen hade inte alls varit trasig. Sedan dessa förhör hölls i november 1981 har den andre kommendörkaptenen Karl Andersson anslutit till uppfattningen att grundstötningen mycket riktigt kom sig av felnavigering, och är nu medlem i den grupp av tvivlare som ifrågasätter förekomsten av ubåtar alls som kallar sig medborgargruppen. (källa)
  4. Den möjligtvis äldsta beskrivningen av en flytdocka finns i den italienska boken "Descrittione dell'artifitiosa machina" från 1560. Där presenteras flytdockan som en ny metod att bärga grundstötta fartyg. (källa)
  5. Natten till den 29 oktober hade nyheten om den grundstötta ubåten nått hela världen och klockan nio denna dag fick journalisterna följa med ut till U 137 för att med egna ögon se den. De fick komma riktigt nära ubåten, ibland var de endast ett par meter ifrån. Plötsligt kom ett Viggen-plan flygande mot dem. Det passerar på några hundra meters höjd för att vid nästa förbiflygning befinna sig på endast 25–30 meters höjd. Manövern upprepas ett par gånger och det hela handlade om en styrkedemonstration. Från att i början ha ignorerat pressbåten tappade så småningom ett av befälen i ubåtens torn tålamodet och visade tydligt att han inte ville ha dem där. Klockan 10:45 upptäckte en av marinens helikoptrar ytterligare en främmande ubåt vid Utklippan, men innan man hann göra någonting hade ubåten försvunnit och trots ett stort spaningspådrag återfanns den aldrig. Vid middagstid den 29 oktober upptäcktes på svenskt vatten innanför Utklippan en sovjetisk högsjöbogserare som höll kurs mot Gåsefjärden. Den svenska ubåten Neptun skickade först ut prejningssignaler och försökte sedan lägga sig i vägen, men bogserbåten väjde undan och fortsatte färden in mot U 137. Ubåten Neptun försökte genskjuta den och fartyget vek av västerut mot Karlshamn. Neptun jagade efter men hann inte ifatt den snabbare bogserbåten. Till slut fick Neptun order att vända om och bogserbåten kunde obehindrad återvända till den sovjetiska styrkan. För att försvåra fritagningsförsök ankrades ett trängfartyg, före detta isbrytaren Thule, i inloppet till Gåsefjärden. (källa)
  6. Skeppsvrak är resterna efter skepp som förlist, endera genom att de har sjunkit, grundstött, strandat eller frivilligt sänkts därför att de ansetts uttjänta. Unesco bedömer att det finns cirka tre miljoner skeppsvrak i världen. Äldre vrak är viktiga för marinarkeologer eftersom de bär på historisk information. Östersjön som länge har varit livligt trafikerad har många välbevarade vrak, främst tack vare vattnets låga salthalt vilket gör att den vrakförstörande skeppsmasken inte trivs. Fartyg som är mer än 100 år är skyddade i svensk lagstifning. (källa)
  7. Svenska marinen har i samband med ingripande mot en grundstött sovjetisk ubåt, U 137, dragit loss och bogserat bort denna, varvid anlitats en bogserbåt tillhörig Karlshamns kommun. Sedan kommunen krävt bärgarlön av staten, har från statens sida invänts att bogserbåtens insats visserligen utgjorde en bärgningsoperation men inte berättigade till bärgarlön, eftersom marinens huvudsyfte med ingripandet var att undersöka och slutligen avvisa ubåten. Kommunens talan bifölls under uttrycklig hänvisning till sjölagens regler om att uppmuntra till bärgning enligt 16 kap 6 § sjölagen. (källa)
  8. I samband med Karl XII:s två norska fälttåg i början av 1700-talet överfölls en mindre grupp svenska transportfartyg i Havstenssund av danska krigsfartyg ingående i Peder Tordenskjolds eskader. I brev till överbefälhavaren i Norge, general Wedel, skriver Peter Tordenskjold den 17 september 1717, att en liten grupp fartyg under ledning av galléen Castor lyckades överraska och ta över fyra svenska fartyg: en huckert och tre skutor. Ett femte fartyg, som var grundstött, stacks i brand. De fyra erövrade fartygen fördes upp till Magö vid Hvaleröarna. Fartygens besättningar retirerade upp på land, annars skulle de också ha förts till Hvaleröarna, skriver Tordenskiold. (källa)
  9. Irminger blev sjöofficer 1822, avancerade efterhand till konteramiral (1865) och tog avsked 1872. År 1880 fick han viceamirals grad. Redan som ung officer utmärkte han sig genom att han 1825 erövrade ett sjörövarskepp i Västindien, senare (1831) räddade han som befälhavare för en kanonbarkass på Elbe en grundstött skonerts besättning från döden i en våldsam storm. Åren 1847–1848 var han befälhavare för briggen "Ørnen" under en färd till Guinea, där han under ett folkuppror återställde lugnet. (källa)

Phonetiskt närliggande ord

Sök bland ca 39000 synonymer samt ca 88000 ordförklaringar. Skriv ordet och tryck Enter.

Den här webbplatsen använder cookies för att förbättra användarupplevelsen. Läs mer om vår dataskyddspolicy.