Gruppbebyggelse Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet gruppbebyggelse

1. På senare tid har etnologer försökt hitta mer entydiga definitioner av byar. Enligt Sigurd Erixon definieras en by som "en grupp om minst tre lantgårdar som ligger så nära ihop att deras odlade arealer eller hemägor berör varandra och är blandade med varandra". Ulf Sporrong definierade senare begreppet som "två eller flera gårdar - tidigare fast bosatta och mantalssatta driftsenheter inom jordbruket med avgränsat ägoområde". Liknande definitioner har ställts upp rörande danska begreppet landsby och det tyska dorf. I nordiska språk har man dock inte skiljt mellan större och små gruppbebyggelser som man har gjort i tyska, franska, spanska och engelska språken. By motsvarar egentligen vanligen det engelska begreppet hamlet, även om vissa byar är större. (källa)
2. Priset för de första husen var 76 000 kr. Ellagård blev det första området i Stockholm med denna typ av gruppbebyggelse. John Mattsson höll Ellagård som ett av sina favoritområden, som han många gånger framhöll som ett bra exempel på hur man integrerar ett nytt område i dess närmiljö. År 1958 bildades ett byalag. På dess initiativ byggdes 1961 "Giggen", som blev föreningens samlingslokal (idag förskola) och 1963 anlades två tennisbanor på Ellavallen. En ny tennishall kom på plats 2013. För att bevara områdets enhetliga karaktär finns idag restriktioner beträffande tillbyggnader, färgsättning och takbeläggning. Den ursprungliga färgsättningen var mustigt rött, gult och grönt och skall bevaras. De äldsta husen är grönmålade. (källa)
3. Vätö består idag av ett inland med ett jordbruk med åkrar och skog och kuster med huvudsakligen fritidshus i typisk roslagsnatur. Öns karaktär utgår från det typiskt mellansvenska kustlandskapet och ön har en stor andel äldre bebyggelse. Denna är huvudsakligen torp och gårdar från 1800-talets andra hälft, vackert belägna i ett uppblandat landskap av åkrar, ängar och skogspartier. Viss bebyggelse kommer av den industriella verksamheten på ön, där stenhuggerierna skapade ett bostadsbehov, dock utan egentligt jordbruk och s.k. stenhuggartorp är vanliga. Kulturlandskapet är av högt kulturhistoriskt värde. Den norra delen av ön har en annan karaktär med mer utpräglad fritidshusbebyggelse uppförd under 1960- och 1970-talen. Delvis med arkitektoniskt medvetet formade fritidshus i gruppbebyggelse. Ön har flera uppskattade badplatser. (källa)
4. Sjuvillorna, en rad om sju villor längs nordöstra delen av Ringvägen, uppfördes samtidigt mellan 1895 och 1896. Villornas byggherre var grosshandlaren Reinhold Hörnell, som fick ekonomiskt stöd av järnvägsbolaget. Arkitekt var Erik Lundroth som ritade varje villa i egen stil. Han hade tidigare ritat enhetlig gruppbebyggelse bestående av 28 villor i Djursholm och fick utså kritik för "förkastlig massproduktion". I Saltsjöbaden skulle han inte upprepa misstaget. Avsikten var att locka förmögna och ansedda familjer från Stockholm att bosätta sig i det nya området och utnyttja de snabba kommunikationerna. Tomterna var något mindre jämfört med de fastigheterna där byggherren lät bygga för egen räkning. Sjuvillornas hus beboddes redan från början även på vintern. Idag återstår sex av Sjuvillorna. (källa)