Gråspräcklig Synonymer Betyder Uttal

Vad betyder gråspräcklig, varianter, uttal och böjningar av gråspräcklig

Gråspräcklig synonym, annat ord för gråspräcklig, vad betyder gråspräcklig, förklaring, uttal och böjningar av gråspräcklig.

Vad betyder och hur uttalas gråspräcklig

Gråspräcklig uttalas grå|spräck|lig och är ett adjektiv -t -a.

Ordformer av gråspräcklig

Böjning (i positiv) gråspräcklig en ~ + subst. gråspräckligt ett ~ + subst. gråspräckliga den/det/de ~ + subst.

Gråspräcklig är ett adjektiv

Adjektiv är en ordklass. Orden i denna ordklass anger egenskaper som stor eller grön, eller tillstånd som stängd eller öppen. Adjektiv talar om hur någonting annat (ofta ett substantiv) är eller uppfattas, till exempel "en fin bil". En vanlig minnesramsa (som även finns i många andra varianter) är: ”Adjektiven sedan lär, hurudana tingen är, till exempel sur och tvär.” Själva ordet "adjektiv" kommer av latinets adjectivum (av adjicere, tillägga).

Hur används ordet gråspräcklig

  1. Mindre timmerman blir 9-12 millimeter lång, möjligen upp till 14 millimeter. Skalbaggen är långsmal, platt och gråspräcklig och har mycket långa antenner, betydligt längre än skalbaggens kropp. Särskilt långa är hanens antenner, de är minst två gånger så långa som kroppen, medan honans antenner är lite kortare, cirka en och en halv gång så långa som kroppen. De enskilda antennsegmenten är tvåfärgade, gråvita mot basen och mörka mot spetsen. Förutom längre antenner har hanen även lite längre ben än honan. Ett annat sätt att se skillnad på hane och hona är att honan vid bakkroppsspetsen har ett långt utstickande äggläggningsrör. (källa)
  2. Skogsmurmeldjuret är vanligtvis mellan 41 och 68 cm långt inklusive den 10 till 16 cm långa svansen, och väger 2 till 6 kg. Kroppsbyggnaden är kraftig med runda öron. Benen är tjocka och stabila, med kraftiga klor avsedda för grävning, 4 på framfötterna, 5 på bakfötterna. Honan har åtta spenar. Pälsen på ovansidan varierar från gulaktig över gråbrun och rödbrun till kanelfärgad. Fötterna är mörkbruna till svarta medan den borstiga svansen kan vara skärt kanelfärgad, mörkbrun till svart. Huvudet har vita markeringar kring nosen, i övrigt med samma färg som ovansidan. Underarten M. m. bunkeri har dock svart ansikte. Tändernas färg varierar från rent vit till blekt orangegul. Buksidans päls är ullig och blekbrun till gråspräcklig. (källa)
  3. Denna svärmare är en stor, gråspräcklig fjäril med ett vingspann på 94 till 120 millimeter. Den har en robust, spolformad kropp och som flertalet andra svärmare proportiellt sett förhållandevis smala vingar. Huvudet är stort och brett, sugsnabeln är cirka 75 millimeter lång, vilket överstiger längden på svärmarens kropp. Antennernas längd är ungefär hälften av framvingarnas. Bakkroppens ovansida har en grå mittlinje med ett svart strek i mitten. På var sida om denna har varje segment en smal vit tvärrand, sedan ett bredare rosa tvärband och sist ett svart tvärband, som är lite smalare än det rosa. (källa)
  4. Tundragräsfjärilen har ett vingspann på 39-48 millimeter, vilket är lite mindre än de andra arterna i släktet Oeneis som förekommer i Norden. Vingarna är ganska smala, kroppen är liten och tätt behårad och antennerna är ganska korta. Vingarnas ovansida är enfärgat ockragul, honan har ibland en liten ögonfläck vid framvingens spets. Framvingens undersida är ockragul, gråspräcklig mot kanten. Bakvingens undersida grå- och vitspräcklig, med två breda, ojämna, vita tvärband. Larven är ockragul till gulbrun med brunaktig ryggstrimma och smala, bruna sidostrimmor. (källa)

Sök bland ca 39000 synonymer samt ca 88000 ordförklaringar. Skriv ordet och tryck Enter.

Den här webbplatsen använder cookies för att förbättra användarupplevelsen. Läs mer om vår dataskyddspolicy.