Gåsmiddag Synonymer Betyder Uttal

Vad betyder gåsmiddag, varianter, uttal och böjningar av gåsmiddag

Gåsmiddag synonym, annat ord för gåsmiddag, vad betyder gåsmiddag, förklaring, uttal och böjningar av gåsmiddag.

Vad betyder och hur uttalas gåsmiddag

Gåsmiddag uttalas gås|mid|dag och är ett substantiv.

Ordformer av gåsmiddag

Singular

gåsmiddag
obestämd grundform
gåsmiddags
obestämd genitiv
gåsmiddagen
bestämd grundform
gåsmiddagens
bestämd genitiv

Plural

gåsmiddagar
obestämd grundform
gåsmiddagars
obestämd genitiv
gåsmiddagarna
bestämd grundform
gåsmiddagarnas
bestämd genitiv

Alternativa böjningsformer singular

gåsmiddan
bestämd grundform
gåsmiddans
bestämd genitiv

Gåsmiddag är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet gåsmiddag

  1. Gasquerna är de traditionella middagarna med efterföljande släpp. På våren har Västgöta följande traditionella middagar: Kulturgasque, Sångboksgasque, Damsupé, Herrmiddag, Majmiddag, Vårbal samt vart fjärde år Skottårsbal. Tidigare har nationen också haft en Valborgsgasque - den är sedan några år tillbaka ersatt med en traditionell sillunch. Mitt i sommaren, vanligtvis sista lördagen i juli, äger den traditionella Sommarmiddagen rum. På hösten är det Kräftgasque, Damsupé, Herrmiddag, Gåsmiddag, Sångboksgasque och Luciagasque. Sedan hösten 2018 har Gåsmiddagen eller Gåsbalen bytt namn till Höstbal. (källa)
  2. Erik Tryggelin studerade vid Konstakademien på Fredsgatan 12 i Stockholm. Därefter studerade han i Paris, där han vistades från oktober 1911 till januari 1913. I Paris levde han ett gängse konstnärsliv med kamrater som landskapsmålaren och porträttkonstnären David Wallin, medaljkonstnären Svante Kede (1877-1955), skulptören och bildkonstnären Otto Strandman, konstnären, landskapsmålaren och porträttmålaren Fritz Lindström, som redan då ingick i Rackengruppen, där Gustaf Fjæstad var den tongivande konstnären, samt medaljkonstnären, sångtextförfattaren och lutsångaren Svante Nilsson. I Paris var Tryggelin också med på de årliga svenska gåsmiddagarna på Café Versailles, där den svenske personhistorikern, lokalhistorikern och hovmannen greve Fredrik Ulrik Wrangel (1853–1928) var ordförande. (källa)
  3. Att kanelbullens dag infaller just den 4 oktober beror på att Kaeth Gardestedt och Hembakningsrådet enligt egen uppgift ville att dagen, som skulle infalla på hösten, inte skulle konkurrera med andra traditioner såsom äppelfestivaler, gåsmiddagar, kräftor eller surströmming. År 1999, när kanelbullens dag lanserades, var den 4 oktober dessutom internationella barndagen, och "en tanke med kanelbullens dag var att det skulle vara en omtankens dag". (källa)
  4. Mårtensafton (mårtensgås) är en högtid som firas den 10 november, ofta med gåsmiddag. Själva högtidsdagen var ursprungligen Mårtensmässan, 11 november. Högtiden firades förr i hela Sverige, men är i dag främst förknippad med Skåne där högtiden varit speciellt viktig sedan dansktiden. Högtiden firas på liknande sätt i Danmark (Mortens aften) och på kontinenten, främst i Tyskland, Polen, Estland, Ungern, Österrike och Frankrike. Mårten har fått sitt namn efter helgonet Martin av Tours. (källa)
  5. Kalenderårets första fest är en novischfest. Under våren deltar orkestern om möjligt i någon studentfestival, till exempel Lundakarnevalen eller Studentorkesterfestivalen i Uppsala eller Linköping. Vårterminen avslutas med Siste-repet-festen. Under sommarferierna reser orkestern varje år till Östersjöfestivalen i Karlshamn och på turné till Tyskland. Höstfestligheterna utgörs av kräftskiva, novischfest, gåsmiddag och julfest. Medlemmen, benämnd "kamerer" eller "balettissa", infinner sig iklädd orkesteruniform till samtliga festligheter och resor. Till dansen, företrädesvis foxtrot, uppstår ibland ett spontant jam. (källa)
  6. Hösten 1938 flyttade Olrog till Uppsala för att studera nordiska språk vid Uppsala universitet. Det var under sin uppsalatid han blev god vän med Sven G. Svenson, och båda bodde på Södermanlands-Nerikes nations vind där många av Olrogs visor kom till. Med tiden blev han en känd profil inom studentlivet, och på nationen bildades så småningom Södermanlands-Nerikes orkester. Mest känd blev han genom vissamlingen Rosenbloms visor (1945–1955) med mer eller mindre parodiska eller spexartade texter, Edvard Rosenblom är författarens alter ego och huvudperson i många av visorna. För sin betydelse för nationen och hembygden installerades Olrog som hedersledamot av nationen på Gåsmiddagen 1966. (källa)

Phonetiskt närliggande ord

Sök bland ca 39000 synonymer samt ca 88000 ordförklaringar. Skriv ordet och tryck Enter.

Den här webbplatsen använder cookies för att förbättra användarupplevelsen. Läs mer om vår dataskyddspolicy.