Vad betyder och hur uttalas höskörd
Höskörd uttalas hö|skörd.
Ordformer och varianter av höskörd
Singular
- höskörd
- obestämd grundform
- höskörds
- obestämd genitiv
- höskörden
- bestämd grundform
- höskördens
- bestämd genitiv
Plural
- höskördar
- obestämd grundform
- höskördars
- obestämd genitiv
- höskördarna
- bestämd grundform
- höskördarnas
- bestämd genitiv
Höskörd är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet höskörd
I åtminstone vissa landsändar används beteckningen krake också för en mindre höstack upphängd på krake (i betydelse 2 ovan). Annan beteckning för sådan stack är volme. Kraken/volmen användes då som ett alternativ till hässjor. Förfaringssättet har i stort sett kommit ur bruk sedan höskörden mekaniserades med hjälp av balpressar och liknande maskiner.
Skyr hade en central roll i mathållningen i det tidiga Island efter att den första nybyggartiden var över och kreaturshållningen etablerats. Mjölkkorna gav bara mjölk på sommarhalvåret eftersom höskörden var liten och kreaturen bara fick ett minimum för att överleva vinterhalvåret. Det innebar att alla mjölkkor sinade och inte gav mjölk under vintern. Den medeltida skyren tålde att sparas i flera månader, trots bristen på modern kylförvaring. Skyr var därför en av de viktigaste födoämnena under vinterhalvåret under den tidiga historiska tiden. Den producerades på fäbodliknande sommarbeten under sommaren och transporterades på hösten hem till huvudgården i skinnsäckar. I huvudbostaden lagrades skyren för vintern sedan i träkar, delvis nedgrävda i marken, tillsammans med vasslan. Skyr åts ofta blandad med vassla.
Den redan svåra hungersituationen blev avsevärt allvarligare när det stod klart att sommaren inte bara kommit sent utan också skulle komma att ta slut tidigt. Den 18 juli kom frosten exempelvis till Avaträsk i södra Lappland och den 3 september nådde "halshuggarnatten" Västernorrlands län. Sista veckan i september stod det klart att svälten skulle få grepp om en hel landsända. Rapporterna om skördar var likartade överallt, höskörden hade gått hyggligt och rågen hade vuxit någorlunda på höglänta sandjordar. I övrigt rådde missväxt i varierande grad.
