Handlykta Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet handlykta

1. I Stockholm har det funnit beväpnade stadsvakter sedan ivarjefall 1500-talet. 1663 omnämns att 20 av kronans ryttare ska upprätthålla ordning och säkerhet i staden under "de mörkaste nätterna". Dessa beridna nattvakter kallades för Archerer. 1723 togs första besluten om att upprätta en särskild brandvaktskår i Stockholm och från 1729 patrullerade brandvakter i staden om nätterna. De patrullerade två och två. Till en början löd bestämmelser att den ena skulle bära ett läderämbar, en yxa och en handlykta, och den andra en harskramla samt en handbåtshake. Senare bestämmelser statuerade att de istället skulle bära en bygel, även kallad brandvaktssax, vilket var ett gripverktyg med stång, med vilket brandvakten kunde greppa störande personer om halsen. Brandvakternas öknamn "bygling" förkortades senare till "byling" och kom att användas om Stockholms poliser efter 1850 års polisreform, varefter det senare spred sig i landet. I änden av stången satt även en så kallad doppsko som brandvakten stötte i gatstenen när det behövdes förstärkning. (källa)
2. En dopfunt från 1200-talet antyder att en tidigare kyrka har funnits på platsen. Delar av denna ursprungliga kyrka ingår möjligen i nuvarande kyrkobyggnad. I norra utbyggnaden har man funnit äldre medeltida murverk. Långhuset och vapenhuset uppfördes under 1400-talets sista fjärdedel. En bit in på 1500-talet tillkom valvmålningar som troligen utfördes av Anders Martinsson. 1760 påbörjades bygget av ett kyrktorn vid västra kortsidan, men när murarna bara blivit några meter höga avstannade arbetet. En ombyggnad genomfördes 1788 då långhusets branta sadeltak byttes ut mot ett brutet mansardtak. Samtidigt fick norra sidans utbyggnader sitt nuvarande utseende. Inför ombyggnaden 1788 hade murmästare Jöns Berg i Sala gjort ritningar till en större ombyggnad som innefattade ny sakristia, korsarmar åt norr och söder, ett kyrktorn samt mansardtak. Av ritningarna blev bara mansardtaket förverkligat. 1821 väcktes återigen planerna på att bygga ett kyrktorn. Murmästare Olof Sjöström från Gästrikland gjorde ritning på ett torn men ritningen godkändes inte av Överintendentsämbetet. Åren 1823-1826 uppfördes tornet av Olof Sjöström efter en ritning av J.C. Serén som sannolikt kom från Överintendentsämbetet. Vid en ombyggnad på 1870-talet byttes långhusets mansardtak från 1788 ut mot ett lågt tak. 1901 utbröt en våldsam brand som var orsakad av en kvarglömd handlykta. Branden kunde begränsas, men tornspiran förstördes helt. Nuvarande tornspira med lanternin byggdes 1904 efter ritningar av arkitekt Agi Lindegren. En restaurering av kyrkorummet genomfördes åren 1913-1914 då kalkmålningarna från 1500-talet togs fram och altarskåpet ställdes upp på altaret. En genomgripande restaurering genomfördes på 1950-talet då det låga yttertaket ersattes med nuvarande mansardtak med samma utseende som taket från 1788. Målningar och inventarier konserverades, och en dopplats inrättades i norra korsarmen. Samtidigt genomfördes en rekonstruktion av en korläktare ovanför sakristian som kallades "gapskullen". Norra korväggens öppning till gapskullen togs upp från att tidigare ha varit igenmurad. Medeltida kyrkor i västra Uppland, Västmanland och Dalarna hade ofta med en läktare ovanför sakristian där orgeln var placerad och där kyrkokören stod. (källa)
3. Lanternbatteri är ett rektangulärt, alkaliskt eller zink-kol galvaniskt element som huvudsakligen används i ficklampor och handlyktor. (källa)