Handvapen Synonymer Betyder Uttal

Vad betyder handvapen, varianter, uttal och böjningar av handvapen

Handvapen synonym, annat ord för handvapen, vad betyder handvapen, förklaring, uttal och böjningar av handvapen.

Vad betyder och hur uttalas handvapen

Handvapen uttalas hand|vapen och är ett substantiv handvapnet; pl. handvapen, best. pl. handvapnen.

Ordformer av handvapen

Singular

handvapen
obestämd grundform
handvapens
obestämd genitiv
handvapnet
bestämd grundform
handvapnets
bestämd genitiv

Plural

handvapen
obestämd grundform
handvapens
obestämd genitiv
handvapnen
bestämd grundform
handvapnens
bestämd genitiv

Handvapen är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet handvapen

  1. Pistol är ett handeldvapen som kan användas med en hand, avsett för närstrider, tävlingsskytte och till viss del även jakt. Ordet pistol täcker in alla sådana vapen, även exempelvis revolvrar, men idag avses huvudsakligen automatpistoler, den typ där kraften från rekylen används till att efter avlossat skott kasta ut tomhylsan och mata in nästa patron i loppet. Då ordet växte fram i Spanien och Italien på 1600-talet syftade pistol på alla slags kortare handvapen som dolkar eller kortare sablar. (källa)
  2. Historiskt har stigbygeln haft stor inverkan på stridskonsten, då ryttare med stigbyglar fick mycket mer stöd i sadeln och alltså kunde använda sina vapen bättre och inte behövde vara så skickliga ryttare. Ofta förekommer uppgiften att stigbygeln varit en avgörande uppfinning, som revolutionerat ridkonsten. Men den självklara idén att göra ett stöd för foten kommer först när ryttaren måste hantera vapen, under det att han rider. Tidigare användes ryttare i strid bara för att skjuta med båge. Men när man fick fram större och starkare hästar fick man möjligheten att strida med handvapen (svärd, värja, sabel) till häst, och då behövs stigbygeln. (källa)
  3. Den utrustning som krävdes var till att börja med samma utrustning som riddaren använde i krig. Här ingick en hjälm för att skydda huvudet, kroppspansar och sköld, lans för att fälla sin motståndare, och ett svärd eller liknande handvapen för markstrider. Även en stridshäst krävdes, och eftersom dessa kunde kosta lika mycket som resten av utrustningen fick de senare också bepansring. (källa)
  4. Den typiska trenchcoaten är en dubbelknäppt, lång, ljusbrun, khakifärgad, beige eller svart rock. Den har spännremmar på raglanärmarna, epåletter (som från början användes för att hålla handskar och mössor) och ett skärp som kan ha två små D-ringar på grund av sitt militära ursprung. Ringarna användes från början för att säkra granater, handvapen och/eller svärd. Vissa senare trenchcoatar saknar skärp, ringar och epåletter och har två fickor på varje sida. Denna typ liknar mer en vanlig jacka, utom att den är längre (medan en normal jacka inte är längre än strax nedanför midjan, är trenchcoaten normalt nästan fotsid). (källa)
  5. Regementskvartermästaren ansvarade för regementstrossen, divisionsintendenten ansvarade för divisionsträngen vilken transporterade proviant och furage och divisionstygofficeren för ammunitionsträngen med handvapen- och artilleriammunition. Det fanns inga särskilda underhållsförband, utan trängpersonalen utgjordes antingen av civilanställda eller av soldater kommenderade från de stridande förbanden. Nordstatsarméns långa underhållslinjer till de trupper som opererade i sydstaterna krävde ett utvecklat transportväsende med användande av de modernaste kommununikationsmedel. Stora mängder materiel och förnödenheter transporterades med flodångbåtar. Järnvägsnätet blev också av allt större betydelse. För att driva de ofta undermåliga järnvägarna i de sydstatsområden som nordstatsarmén ockuperade organiserades 1862 United States Military Rail Road Service och dess järnvägsbyggnadskår, United States Military Railroad Construction Corps, bägge med civila tjänstemän och arbetare. (källa)
  6. Navalcarnero låg under Segovias jurisdiktion från 1499 till 1627, det vill säga 128 år. Under denna långa period var det ständiga attacker från de närmaste adelsmännen för att göra slut på den nya segovianska bosättningen. Fyra gånger blev byn bränd och åtskilliga fler gånger försökte man förstöra den med handvapen. Staden Segovia påtog sig ansvaret att försvara Navalcarnero från första stunden, och besvarade bestämt varje attack. Mot markisen av Moya och hans efterföljande, som gjorde anspråk på betesmarker vid Marimartín, låg staden i fejd för att försvara Navalcarneros gränser från stadens grundande till 1592, det vill säga nittiotre år. Mot kommendör don Gonzalo Chacón och hans efterföljare, som ville lägga till sig resten av Navalcarneros mark, inklusive befolkning, hade staden en annan fejd som varade från stadens grundande till 1617, det vill säga 118 år. Båda striderna bekostades av Ciudad y Tierra de Segovia för att staden skulle bli kvar under segoviansk jurisdiktion. (källa)

Sök bland ca 39000 synonymer samt ca 88000 ordförklaringar. Skriv ordet och tryck Enter.

Den här webbplatsen använder cookies för att förbättra användarupplevelsen. Läs mer om vår dataskyddspolicy.