Hundkäx synonym - liknande ord, varianter, betydelse & korsord

Hittade 2 varianter av ordet hundkäx.

Vad betyder och hur uttalas hundkäx

Hundkäx uttalas hund|käx el. ¹hund|kex -en el. -et.

Hundkäx betyder växt.

Ordformer och varianter av hundkäx

Hundkäx är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Vad betyder och hur uttalas hundkäx

Hundkäx uttalas hundkäx variantform till ²hundkex.

Ordformer och varianter av hundkäx

Hur används ordet hundkäx

Hundkäx förekommer vilt i hela Europa, norra Asien samt delar av nordvästra Afrika men är naturaliserad i Nordamerika och anges ofta som en invasiv art i USA.

I Sverige förekommer hundkäx allmänt i hela landet och utgör den mest förekommande arten ur familjen flockblommiga växter. Stundtals går den till och med att återfinna ovanför trädgränsen, dock enbart tillfälligt.

I södra Norge når hundkäx upp till ca 1 200 m ö h, i norra Norge upp till 300 m ö h.

Hundkäx trivs på öppen, något fuktig och gärna näringsrik mark med mycket kväve såsom hagar, skogsbryn, vägkanter och diken. Även om den föredrar öppen mark med god solbelysning kan den ofta återfinnas i mer öppna lundar. Tack vare sin snabba tillväxt och möjlighet att sprida sig med hjälp av rhizom kan den ibland uppträda som ett envist ogräs i trädgårdar. Växten är även lätt att identifiera vintertid då dess vinterståndare reser sig ur snön med kvarsittande frön.

Hundkäx har länge används för växtfärgning och kan med modern krombeta användas för att färga ull från bronsgult till olivgrönt. Nyman anger att hela växten användes för att färga ull och lin gult med alunbeta eller lutbeta respektive, men att de outslagna blomställningarna gav bäst gul färg.. En dekokt av hundkäx tillsammans med kalk kunde också användas för att betsa trä gult.

Det finns väldigt få historiska belägg från Sverige att hundkäxen skulle använts som föda i äldre tider trots att dess pålrot utgör en synnerligen god födokälla, särskilt i överlevnadssituationer. Försvarets överlevnadsskola har placerat hundkäx i listan över de 14 viktigaste vilda växterna i överlevnadssituationer, dels på grund av dess näringsvärde men även då den är rikligt förekommande över hela landet. I täta bestånd kan insamlingen av rötter uppnå till upp till 1 kg/kvm.

Anledningen till att hundkäxen aldrig kommit att kultiveras annat än i begränsade försöksodlingar i skottskogar är antagligen att dess pålrot smakar beskt, särskilt i de södra delarna av landet. Beskan kan dock avlägsnas genom 2 — 3 förvällningar, urlakning i asklutlösning i två timmar eller genom att hackas och kokas i 60 minuter i rikligt med vatten. När beskan avlägsnats smakar roten som en blandning mellan palsternacka och morot, två nära släktingar.

Hundkäxets kulturhistoria rör mest dess användning som färgväxt. Linné beskriver 1749 att allmogen i Skåne att blommorna samlades för sin förmåga att färga gult när de kokats med alun och Rothof beskriver 1762 att.

Uppgifter finns om att hundkäx tidigare var officinell, det vill säga en läkeväxt som förekom på apoteken, och även i senare tid finns uppgifter om att den skulle ha använts som medicinalväxt. Svanberg anger att hundkäx användes för att bota värk i pekfingrets yttersta led, så kallad kvesa, och att växten kallades kvesgräs.