Huvudredaktör Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet huvudredaktör

1. Verkets huvudredaktör är historieprofessorn Dick Harrison. Han är också programledare för TV-serien och har dessutom skrivit bokverkets andra del samt, tillsammans med Bo Eriksson, varit medförfattare till den tredje delen. Övriga böcker har olika författare. De saknar särskilda undertitlar. I stället anger ett årtalsspann vilken tid delen behandlar. En karta på försättsbladet i varje del visar Sveriges utbredning vid periodens början. Av eftersättsbladet visar en annan karta rikets utbredning vid epokens slut. Böckerna är skrivna av sina huvudförfattare, i varje del, finns insprängda fördjupningsartiklar, så kallade temaartiklar, skrivna av andra författare och tryckta på beiga sidor. Innehållsförteckningen i varje del följs av ett förord av huvudredaktören Dick Harrison. Därpå kommer ett förord av bokdelens författare, innan innehållet tar vid. Varje del avslutas med ett Slutord, följt av två litteraturlistor, dels en annoterad bibliografi för huvuddelen, dels en förteckning för temaartiklarna. Uppgifter om bildkällor samt ett kombinerat person- och ortnamnsregister avslutar varje band. (källa)
2. Under studietiden var han medarbetare i Stockholms Dagblad. Åren 1917–1930 var Anderson huvudredaktör för Östgöta Correspondenten och därefter huvudredaktör och huvudägare av Östergötlands Dagblad fram till 1940. (källa)
3. Hedegaard arbetade som gymnasielärare 1971-72, och var därefter en av huvudredaktörerna för bokserien Fundamental Historie som beskrev världshistorien från en marxistisk-materialistisk synvinkel. (källa)
4. Vid sidan av sin ursprungliga egenskap av lokal annonstidning blev bladet under Jonas Adolf Walldéns mångåriga ledning upparbetad till en innehållsrik nyhetstidning. Av Wilhelm Walldén utvecklades tidningen ännu mera i alla riktningar, även i fråga om den politiska avdelningen, så att den i början av 1870-talet fick anseende för att vara en av Sveriges inflytelserikaste politiska tidningar. Tidningen hade för avsikt att utreda och belysa aktuella politiska frågor på ett av partiväsen oberoende sätt. Även under de följande huvudredaktörernas ledning försökte tidningen hävda sin plats som de moderatas främsta organ i Sverige, även om den under den stora tullstridens år i strid mot tongivande konservativa kretsar kraftfullt bekämpade alla livsmedelstullar. Efter att alltifrån början ha utkommit varje vardag började tidningen 1885 att för varje vecka utge ett sjunde nummer, innehållande bland annat biografier, resebrev, konst och litteratur samt annan mera underhållande läsning. (källa)
5. Vid slutet av 1990-talet började han intressera sig för det tvärvetenskapliga, internationellt snabbt framväxande området kulturmedicin, där konstnärliga yttringar visar sig ha påtaglig effekt på människors psykiska och fysiska hälsotillstånd. För detta möttes han inledningsvis skepsis från många av sina kollegor. Han lät sig inte hindras av kritiken utan utvidgade sin forskning på Karolinska Institutet och har där grundat den akademiska webbplatsen "Den kulturella hjärnan", där forskningsrapporter och artiklar inom området (däribland musikterapi) från världens främsta universitet samlas tillgängligt för alla i samverkan med bland annat Statens musikverk och Stockholms läns landsting. Han är en av hemsidans två huvudredaktörer. (källa)
6. 2010 – Tage Erlander (monografiserien "Sveriges statsministrar under 100 år", huvudredaktörer: Mats Bergstrand och Per T. Ohlsson). (källa)
7. Chefredaktör – titeln på huvudredaktören på en tidning, tidskrift eller annan media. Chefredaktören är den person som har den högsta journalistiska funktionen på en tidning. Ibland är denne även ansvarig utgivare. (källa)
8. En Stockholmstidning annonserar efter en kvinnlig medarbetare och fem, sex sökande infinner sig med anledning av detta på redaktionen. Huvudredaktören vill se prov på deras journalistiska färdigheter och ger dem därför i uppdrag att spåra exkonung Manuel av Portugal, som sägs vistas i staden inkognito, och skriva ett reportage om honom. En nybörjare i yrket lyckas spåra Manuel, tar ett foto av honom och får den eftersökta platsen på tidningen. (källa)
9. Wilhelm Ericson var son till handlaren Samuel Ericson. Efter mogenhetsexamen i Växjö 1899 och studier vid Uppsala universitet 1901-1902 var han medarbetare i Smålandsposten, Helsingborgs-Posten Skåne-Halland, Helsingborgs Dagblad, Malmö-tidningen och Vårt Land, innan han 1908 anställdes vid Stockholms Dagblad. Sedan han 1915–1921 varit huvudredaktör för Nya Wermlands-Tidningen var han 1921–1926 redaktör för Stockholms Dagblad och därefter tidningens politiska huvudredaktör fram till dess uppgående i Stockholms-Tidningen. Under sina sista år var han medarbetare i Stockholms-Tidningen, Stockholms Dagblad och i Aftonbladet. Ericson blev även känd som författare av flera politiska broschyrer, bland annat Dyrtid och krisstämning i Norge av Karl Ådalsson (1917) och Staten – misshushållaren och 'mönsterarbetsgivaren' av Carolus Smolandicus (1922). (källa)
10. Dagen var en svensk tidning som utgavs 1896–1920. Den började utges i Stockholm i december 1896 som en billighetstidning, och utkom varje helgfri morgon och (från 1905) middag, ägdes av Aftonbladets bolag och hade gemensam huvudredaktör, förvaltning och officin med Aftonbladet, men egen redaktion. (källa)