Vad betyder och hur uttalas högtidsdag
Högtidsdag uttalas hög|tids|dag.
Ordformer och varianter av högtidsdag
Singular
- högtidsdag
- obestämd grundform
- högtidsdags
- obestämd genitiv
- högtidsdagen
- bestämd grundform
- högtidsdagens
- bestämd genitiv
Plural
- högtidsdagar
- obestämd grundform
- högtidsdagars
- obestämd genitiv
- högtidsdagarna
- bestämd grundform
- högtidsdagarnas
- bestämd genitiv
Högtidsdag är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet högtidsdag
Helg kallas den tid under vilken de kyrkliga högtiderna firas. Eftersom det judiska dygnet börjar på kvällen räknas de kristna helgerna från aftonen före den första högtidsdagen. De kan inledas med helgmålsringning kl. 18.00 och helgmålsbön.
Mickelsmäss, mickelsmässa eller kärrmässa är i bland annat flera nordiska länder och Storbritannien en högtidsdag som infaller den 29 september (Mikaelidagen, av Mikael).
Mårtensafton (mårtensgås) är en högtid som firas den 10 november, ofta med gåsmiddag. Själva högtidsdagen var ursprungligen Mårtensmässan, 11 november. Högtiden firades förr i hela Sverige, men är i dag främst förknippad med Skåne där högtiden varit speciellt viktig sedan dansktiden. Högtiden firas på liknande sätt i Danmark (Mortens aften) och på kontinenten, främst i Tyskland, Polen, Estland, Ungern, Österrike och Frankrike. Mårten har fått sitt namn efter helgonet Martin av Tours.
Nationaldag kallas den särskilda, officiella högtidsdagen för en nation eller stat. Den anordnas i regel till minne av en viktig historisk händelse – ofta statens tillkomst. Nationaldagen för en stat är ofta en helgdag.
Evighetskalendrar med bokstäver för veckans dagar och gyllental för att beräkna högtidsdagarnas infallande förekom redan på 500-talet och i Sverige finns en sådan i Vallentunakalendariet från 1100-talet. Runkalendrar är tidigt kända i Norden, en av de äldsta svenska är en gotländsk från 1328. Denna är dock i bokform.
Nationalflaggan hissas på flaggdagar, på allmänna helgdagar eller vid andra särskilda högtider som exempelvis födelsedagar. Övriga dagar brukar ibland vimpel användas. Även andra typer av flaggor än nationella flaggor används, till exempel reklamflaggor, men dessa bör ersättas med nationalflaggan på de nämnda högtidsdagarna.
Christeliga Betragtelser öfwer årliga Sön- och Högtidsdagars Evangelier (1761).
Namnet på högtidsdagen kommer sig av att handdukar är ett viktigt inslag i Adams science fiction-serie Liftarens guide till galaxen, exempelvis betonas vikten att alltid ha med sig en handduk för att bofasta då antar att man haft allt annat nödvändigt bagage, men blivit av med det varför den bofaste då lånar ut lite vad som helst till liftaren, samt att handduken kan användas för att torka sig med, som segel till en liten flotte och till många andra viktiga saker.
Enligt den svenska strafflagen 7 kap 3 § ansågs det som sabbatsbrott, "om någon å sön- eller högtidsdag emellan kl. 6 om morgonen och kl. 9 om aftonen idkar handtverk eller annat arbete". Dock undantogs de fall, då arbetet skedde till den arbetandes egen eller annans nödtorft, till exempel hushållsarbete för hemmets räkning, öppethållande av raksalong och så vidare, eller var sådant, att det inte tålde uppskov, till exempel avser bärgning av skörd, som var i fara att förstöras. Vidare begicks enligt detta lagrum sabbatsbrott, om man på nyss angivna tid öppnade "kramlåda eller annan dylik bod". Med sistnämnda uttryck torde avses sådana bodar, som företrädesvis försålde varor, i fråga om vilka inköp och försäljning utan olägenhet kunnat ske på annan dag.
Högtidsdag på Engelska
- celebration
