Importrestriktioner Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet importrestriktioner

1. Återhämtningen efter andra världskriget hade inneburit en progressiv importökning från sommaren 1946. Denna ökning motsvarande inte exportinkomsterna och staten införde 1947 importrestriktioner för att försvara statens valutareserv och begränsa utflödet av dollar. Detta var en oväntad överraskning och importrestriktionerna skapade stora hinder för Nordiska kompaniet att importera mer av de populära jeansen som hade stor efterfrågan. Pråhl behövde tänka kreativt för att lösa kundernas efterfrågan på den populära jeansen. Pråhl kontaktade Algots och företagets ägare Algot Johansson som själv var innovativ och öppen för nya möjligheter. Algots hade stor produktionskapacitet och erfarenheter på fritidskläder. Pråhl litade på Algot som företag och Algot Johansson som dess ledare. Algot Johansson hade själv besökt USA och tagit intryck av jeans branschen och såg potentialen i produkten. De bestämde sig för att tillverka jeans i Sverige. Krigsåren hade även påverkat produktionen av tyger som det var brist på i Europa. Med stora ansträngningar och Marshallplanen som hjälp lyckades Algot få tag på en miljon meter denim från en tysk vävare. Algots lyckades få dispens och en importlicens med argumenten att de var i behov av tyget "blåtwill" för tillverkning av arbetskläder som var en bristvara i Sverige. Tyget vävdes i Tyskland och leverantören skrev "blåtwill" på fakturan men i själva verket var det denim som levererades till Algot. De hade lyckats kringgå importrestriktionerna. Detta innebar att Algot fick en unik möjlighet att tillverka jeans till den svenska marknaden när importrestriktioner för Amerikanska jeans var begränsande. Algots denim hade inte samma kvalitet som den amerikanska denimen då den var tunnare och hade inte samma färg. Trots skillnaden sålde Algots fler jeans än de hann producera. Våren 1951 började postorderföretaget Åhlén och Holm sälja de populära jeansen i sin katalog. Initialt såldes de som fritidskläder för män men utvecklades även till den kvinnliga målgruppen av fritidskläder. Jeansen blev snabbt en populär produkt som bars av stora delar av befolkningen. Med Amerika som förebild var de skickliga på att marknadsföra jeansen som bars av filmstjärnor, artister och kända förebilder. (källa)
2. I början av 1970-talet upplevde Kappahl en nedgång i försäljningen, bland annat till följd av importrestriktioner för den svenska textil- och konfektionsindustrin. Företaget sökte efter nya koncept och började även sälja barnkläder. (källa)
3. Under 1950-talet förändrade de två filmstjärnorna Marlon Brando och James Dean normerna om det perfekta samhället i filmerna Vild ungdom och Ung rebell. Filmstjärnorna klädde sig i jeans, och deras stil omvandlades till ungdomsrevoltens uniform. I Amerika blev jeansen redan från 1930-talet ett vanligt klädesplagg, som nästan varje person hade i sin garderob. Det var först efter andra världskriget som de amerikanska jeansen kom till Sverige och gjorde succé. Under 1950-talet sattes importrestriktioner stopp för import av jeans från Amerika till marknaden i Sverige. Detta gav positiva resultat för svenska märken, bland annat Algots som blev ett mycket populärt märke.⁰. (källa)
4. I Dagens Nyheter förde dess chefredaktör Tingsten en intensiv kampanj mot regeringen. Tingsten hade från 1947 lanserat begreppet "vanstyre" som utmärkande för socialdemokraternas efterkrigspolitik. I tidningen kritiserade han regeringen för importrestriktionerna, ransoneringen, handelsavtalet med Sovjetunionen och löftesbrott. På valdagen uppmanade han på tidningens förstasida läsarna att rösta på Folkpartiet. (källa)
5. År 1931 uppfördes den stora Fordhuset Ford Motor Company, en funktionalistisk skapelse i glas och stål ritad av arkitekt Uno Åhrén. Här inrymdes en sammansättningsfabrik för Fordbilar, reservdelslager, utställningshall och kontor. Efter andra världskriget tillkom en utökning av anläggningen och bilproduktion enligt löpandebandsprincipen för att kringgå importrestriktionerna. Numera (2011) är byggnaden uthyrd till börsföretaget OMX. (källa)