Infartsled Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet infartsled

1. Infarten till Karlskrona, Österleden, är Sveriges kortaste fristående motorvägssträckning på omkring 2 500 meter. Genom stadens historia har det alltid funnits begränsade landförbindelser. Stadens läge ute vid vattnet gjorde att det bara fanns en enda landsväg och en enda järnväg in mot land norrut vilket naturligtvis gjorde att infartsleden var starkt trafikerad. Fram till slutet av 1940-talet fanns dessutom spårvagnstrafik i staden som gick på den enda landförbindelsen som fanns, nuvarande Borgmästargatan/Landsvägsgatan i Karlskrona vilket ansågs förhindra trafiken ytterligare. Trots att spårvagnarna försvann minskade inte trafikproblemen. Flera förslag inkom på nya landförbindelser med tunnlar och broar mot väster från Trossö för järnväg och bilar mot Ronneby men ansågs inte vara realistiska med tanke på de beräknade kostnaderna. (källa)
2. Henckelska gården är belägen i kvarteret Kärnan Norra i Gamla staden i Helsingborgs centrum, på den tomt som i historiska dokument benämns Tomten N:o 49. Gården är placerad med Norra Storgatan på sin västra sida och Springpostgränden åt norr. Båda gatorna är del av Helsingborgs historiska gatunät. Norra Storgatan var under lång tid tillsammans med Södra Storgatan stadens viktigaste genomfartsled, på dansk tid benämnda "Adelgaden", och hyser därför de enda bevarade äldre handelsgårdarna utöver Henckelska gården: Jacob Hansens hus och Gamlegård. Sedan Kullagatan, parallellgatan i väster och förr en bakgata till Norra Storgatan, på 1960-talet gjort om till gågata har Norra Storgatan blivit allt lugnare och omvänt har mer karaktären av en bakgata till Kullagatan. Springpostgränden var länge stadens huvudinfartsled från norr tillsammans med Strömgränden, men själva bygget av Henckelska gården skar på 1680-talet av dessa från varandra. (källa)
3. Råsunda, Hagalund och Sundbybergs närliggande delar, kunde som en funktion av spårvägen ingå i en längre fas av kraftfylld expansion, vilket även medförde att Råsundavägen tillskrevs så stor betydelse i regionalplaneringen för Stockholms stad och Stockholms läns förorter, att en parallell gata kallad Erik Sandbergs gata skapades 1934 för att uppfylla de krav som statens förortsbanekommission framställt som statens huvudförslag i SOU 1923:21 och som gjorts till en av regionplanekontorets huvuduppgifter av Länsstyrelsen. Efter att tunnelbanesystemen och busstrafiken gjort sitt inträde i samhällsekonomin och essentiellt konkurrerat ut spårvägstrafiken minskade Råsundavägens betydelse från att ha varit en infartsled till stor-Stockholm av 1:a ordningen till att vara en påfyllnadsgata till nuvarande E4. Efter byggandet av Frösundaleden och Europavägarna kunde Råsundavägen omklassificeras till den kommunala huvudväg som den är idag. (källa)
4. Spränghålsborrning från borrplattformar ner i berggrunden på havsbotten är en teknik som använts sedan början av 1900-talet för bland annat fördjupning av hamnar och viktiga infartsleder för att kunna ta in större fartygstonnage och för att reducera risken för grundstötning och påföljande skador på havsmiljön även vid miljöfarlig last. (källa)
5. Enligt Laxdalasagan skall flera förhandlingar om marknader hållits på ön. I jordeboken för 1545 finns samtliga skattehemman för Göteborgs Södra Skärgård uppräknade med namn på ägarna till gårdarna och vad de erlade i skatt. Till skillnad från andra kringliggande öar kom dock i första hand jordbruket och inte fisket att dominera. Under 1600-talet ökade behovet av lotsar genom Göteborgs framväxt och Brännö vid en av infartslederna kom att bli en betydande lotsö med egen lotsutkik. Först i samband med att en byggnadsplan från 1952 antagits började även pensionat och sommarstugor att växa fram på ön. Det sista jordbruket på ön lades ned vid mitten av 1900-talet. (källa)
6. Det första systemet med vägtullar i norska tätorter etablerades kring infartslederna i Bergen 1986. Vägtullar runt städer finns numer bland annat i Oslo, Bergen, Bodø, Stavanger, Kristiansand, Trondheim och Haugesund. Många vägbyggen såsom motorvägar och vägtunnlar under vattnet har också avgift som är direkt kopplade till den nybyggde väg(sträckan), och tas vanligen ut av vägens trafikanter i 15 år från dess öppning, eller tills tillräckligt mycket pengar kommit in. Ibland placeras extra stationer längs den äldre vägen för att fordon på genomfart inte ska ta den vägen för att undvika avgift. Detta till skillnad från avgifter i bomringar, där pengarna bland annat används till väg- och järnvägsbyggen i respektive stad med omnejd, så att avgift kan tas ut på vägar som inte förbättras. Bomringen i Oslo skall till exempel bidra till att: "Finansiera utbyggnad av väg- och kollektivtrafik, minska personbilstrafiken, öka tillgängligheten för alla trafikantgrupper, minska utsläppen av växthusgaser och förbättra stadsmiljön", och 89% av pengarna i Oslopakke 3 går till bus, bana och cykel. Vägtullarna i bland annat Trondheim, Kristiansand, Bergen och Oslo har trängselskatt (högre vid rusningstid). Avgiften i Oslo och Bergen är dessutom miljödifferentierad (olika beroende på motortyp). Nollutsläppsfordon betalar avgift som motsvarar högst 50 procent av ordinarie avgift efter rabatt (se Avgiftsklasser och rabatter). (källa)
7. Stafsing var 1895–1898 redaktör för Teknisk Tidskrifts avdelning för väg- och vattenbyggnad och utgav flera broschyrer, bland andra Om nya infartsleder till Stockholm, Om ny kommunikationsled mellan Stockholm och Finland-Ryssland. Bland hans uppfinningar kan nämnas mekaniska pålkranar, isbrytarfartyg, skenskarv, sprängämnen, telefonhytt, mikrotelefon, telefonlås, lystringsvisare för telefoner, elektrisk kabel, bromsanordning och täckta telefonledningar. Han är begravd på Djursholms begravningsplats. (källa)