Ingenjörsfirma Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet ingenjörsfirma

1. Renée driver en ingenjörsfirma tillsammans med Lage. Hon bygger alla uppfinningar. I serien är hon oftast den smartaste i gänget. Hon somnar alltid när hon hör höga ljud, till exempel när en dörr smäller. (källa)
2. Bengt G. Olsson föddes och växte upp utanför Dals Långed i Steneby socken, Dalsland. Föräldrar var folkskolläraren Martin Olsson och hans hustru Ester, född Löfgren. Han utbildade sig till civilingenjör i elektroteknik vid Chalmers Tekniska Högskola och tog examen 1949. Under 1950-talet delade han tiden som konstruktör mellan ASEA och LM Ericsson innan han 1959 flyttade till New York. Där verkade han som konstruktör inom områden som mikrovågsteknik, strömförsörjning och rymdelektronik. Han verkade där också som konsult under egna företaget "Inventor, Inc.". Bland annat var han där behjälplig med att starta upp Data Devices Corporation vars första produkt baserades på en av hans konstruktioner. Hemkommen till Sverige 1964 startade han Ingenjörsfirman Xelex AB som under drygt två decennier tog fram elektronikprodukter, främst för B2B-segmentet, men även i mindre utsträckning till privatpersoner. Han engagerade sig även i frågor rörande företagandets villkor. (källa)
3. Otto Octavius föddes i Schenectady, New York, och hade en turbulent uppväxt. Hans far Torbert Octavius, en fabriksarbetare, var kränkande och våldsam mot både Otto och hans mor Mary Octavius. Unge Ottos blyghet och bra arbete i skolan fick honom märkt som "lärarnas kelgris" och målinriktad som ett mobbningsoffer. Torbert uppskattade inte att ha en mobbad son, och röt åt Otto att använda våld för att hantera mobbarna. Mary Octavius försvarade sin son från Torberts ordsvall och sade att Otto var en begåvad tänkare som skulle använda sin hjärna för att lösa problem, inte sina nävar. På grund av sin mors insisterande och avsky mot män som tog till våld blev Otto fast besluten om att inte bli som sin far och började storsatsa på sin utbildning, vilket gav honom regelbundet toppbetyg. Ottos hängivenhet att studera lönade sig och han tilldelades ett stipendium på ett universitet. Under Ottos första år på college dog hans far på grund av en industriolycka, vilket fick Otto att bli besatt av att studera läkarundersökningsvetenskap. Efter examen från college fick Otto arbete i en ingenjörsfirma. (källa)
4. Den mest vanliga benämningen av "blivet" är att den är en paradox och en omöjlig figur. Den publicerades första gången i mars 1965 på omslaget till tidningen Mad, och har senare förekommit i en mängd olika sammanhang. Den förekom också som ett anonymt bidrag i juninumret 1964 av Analog Science Fiction, där den benämndes som en "hole location gauge", med en skämtsam kommentar om ett möjligt ursprung från en namngiven ingenjörsfirma. (källa)
5. Efter mogenhetsexamen i Linköping 1900 var Thorngren kontorselev vid Motala Verkstad 1900–01 och utexaminerades från Kungliga Tekniska högskolan 1904. Han var anställd vid Vattenbyggnadsbyrån i Stockholm 1904–06 och hos Ingenjörsfirma Fritz Egnell i Stockholm 1906–07, var ingenjör vid Karlstads Mekaniska Werkstad i Kristinehamn 1907–15, överingenjör och platschef där 1915–20 samt verkställande direktör för Karlstads Mekaniska Werkstad i Karlstad 1920–38. (källa)
6. År 1882 byggdes en ny masugn, det är den som fortfarande finns kvar. Den fick en fristående ugnspipa som var uppställd på järnbockar i stället för på murar. Anläggningen konstruerades av ingenjörsfirman Qvist och Gjers i Arboga. Man investerade även i bland annat ny vattenturbin, ångpanna med ångmaskin och en cylinderblåsmaskin. (källa)
7. Samuel Gjers var son till majoren Carl Lorentz Gjers och halvbror till John Gjers. Han utexaminerades från Chalmerska slöjdskolan 1856, företog 1857–1859 en studieresa till Storbritannien och USA. Han studerade där genombrottet inom modern ståltillverkning, främst bessemermetoden. Vid tiden för hans återkomst började metoden börjat få genomslag i Sverige. Han blev först avdelningschef vid Motala Mekaniska Verkstads ritkontor och grundade 1876 tillsammans med sin svåger Leonard Qvist ingenjörsfirman Qvist och Gjers i Arboga. Ett av hans första arbeten var bessemerverket i Långshyttan som uppfördes redan 1872. Från början drevs hans anläggningar av vattenhjul, men efterhand uppfördes allt större anläggningar med turbindrift och flerdubblade masugnar för att kunna leverera tillräckligt med järn till de moderna bessemer- och martinugnarna. Samuel Gjers författade Reseberättelse från världsutställningen i Philadelphia (1876) som visar att han fortsatte hålla sig ajour med den fortsatta teknikutvecklingen i USA. (källa)
8. Orling utexaminerades från maskinyrkesskolan i Stockholm 1888, studerade vid Institution of Technology i Boston 1889 och var 1889–1890 anställd hos ingenjörsfirman Holtzer och Carbot där. Åren 1890–1895 vistades han i Stockholm och utexperimenterade därunder bland annat en styrbar torped, patentet på denna uppfinning såldes till Storbritannien genom förmedling av James Tarbotton Armstrong. Orling flyttade 1895 till London och blev brittisk medborgare 1900. I samarbete med Armstrong, som dock huvudsakligen torde ha medverkat beträffande exploateringen, uppfann Orling vidare ett elektrokapillärt relä och utarbetade det härpå grundade så kallade Armorlsystemet för kabeltelegrafering och avståndssignalering utan tråd. Han uppfann även fonoforen, en apparat för mottagande och återgivande av telefonsamtal, samt en elektrisk gaständare. Från 1924 var han bosatt i British Columbia och ägnade sig åt arbeten för nya telegrafkabelanläggningar i Stilla havet. (källa)
9. Victorin avlade mogenhetsexamen 1894, utexaminerades från Kungliga Tekniska högskolan 1898 och avlade examen för inträde i Väg- och vattenbyggnadskåren samma år. Han var anställd vid Pålsboda–Örebro järnvägsbyggnad 1899–1900 och vid Statens Järnvägar 1900, tillförordnad baningenjör i Norrköping 1901, baningenjör vid Gävle–Dala Järnväg 1902, statens resestipendiat för bangårdsanläggningar 1903, blev löjtnant i Väg- och vattenbyggnadskåren 1904, delägare i ingenjörsfirman Unander och Jonson i Stockholm 1905 och var verkställande direktör och chef för Stockholm–Rimbo Järnvägs AB från 1912. (källa)