Intendenturpersonal synonym - liknande ord, varianter, betydelse & korsord

Vad betyder och hur uttalas intendenturpersonal

Intendenturpersonal uttalas in|tend|ent|ur|pers|on|al.

Ordformer och varianter av intendenturpersonal

Intendenturpersonal är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet intendenturpersonal

Förläggning (fr. dislocation), krigsv., kallas truppers härbärgerande i fred och krig. I fred sker förläggningen såvitt det är möjligt i kronans kaserner eller i hyrda lägenheter eller i kvarter hos befolkningen, det senare sättet var tidigare dock i Sverige endast tillåtet för tågande trupper. Under de icke garnisonerade truppernas övningar sker förläggningen ännu i barackläger, vilket alltid blir fallet på skjutplatser och sådana ställen, där trupper kortare tid vistas. Under större fälttjänstövningar sker förläggning i tillfälliga trånga kvarter eller i skyddstält, om sådana medföras, eller under bar himmel. I krig förläggas trupper i vidsträckta eller i trånga kvarter, i kvarterläger (förening av kvarter och läger), i läger av baracker, tält, hyddor etc, eller i bivack med eller utan skyddstält. För förläggningens anordnade bör, där det låter sig göra, förutsända en förläggningstrupp bestående av några officerare (adjutanter) med erforderligt manskap till biträde. Även intendenturpersonal kan medverka.

Från starten gavs högre kurser i stabstjänst eller teknisk stabstjänst på ett år och från 1942 allmän kurs på sex månader. Den sistnämnda kursen var obligatorisk för samtliga officerare inom Flygvapnet (dock ej för intendenturpersonal) och de högre kurserna gav teoretisk behörighet för högre befattningar.

Intendenturkåren, under befäl av generalintendenten, utgjordes från början av regementsintendenter, regementskommissarier, förrådsförvaltare samt intendentsaspiranter och förrådsbiträden, av vilka de flesta stod på regementenas stater. År 1893 erhöll kåren en betydligt förändrad organisation därigenom, att det bestämdes, att hela den militära intendenturpersonalen skulle uppföras och avlönas vid densamma samt av generalintendenten, som förblev kårens chef, föreslås till placering i de befattningar, som skulle bestridas av kåren. Intendenturkåren utvidgades ytterligare genom 1901 års härordning och utgjordes, förutom av generalintendenten, av en överfältintendent (överstes rang), fältintendenter av 1:a och 2:a graden (överstelöjtnants och majors rang), intendenter av 1:a och 2:a löneklass (kaptens rang), underintendenter (löjtnants rang), förrådsförvaltare (fanjunkares rang), vaktmästare (korprals rang) och reservpersonal av olika grader. Intendenturkårens personal, vilken hänföres till den civilmilitära, placerades av kungen (av generalintendenten rörande förrådsförvaltare och vaktmästare) till tjänstgöring i de befattningar i Arméförvaltningen, vid intendenturförråden, fördelningsstaberna och trupperna, vilka skulle bestridas av kåren. För inträde vid kåren fordrades viss tjänstgöring såsom intendentsaspirant.