Inträdesprövning synonym - liknande ord, varianter, betydelse & korsord

Vad betyder och hur uttalas inträdesprövning

Inträdesprövning uttalas in|träd|es|pröv|ning.

Ordformer och varianter av inträdesprövning

Inträdesprövning är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet inträdesprövning

Antagning av studenter till universiteten i Sverige sköttes länge av de akademiska lärarna själva, ofta baserat på förhör eller rekommendationer, vilket innebar en hög grad av godtycke. Under 1800-talet skärptes kraven, gymnasiernas betygsättning blev mer likformig och fler skriftliga prov infördes. 1862 ersattes universitetens inträdesprövningar av en avgångsexamen vid gymnasierna, som 1905 fick namnet studentexamen.

Göteborgs Kvinnliga Folkskoleseminarium vid Sigrid Rudebecks skola – vilket var det formella namnet – började sin verksamhet med höstterminen 1909. Antalet sökande var 41 till den första avdelning som upprättats, och 28 av dessa antogs efter inträdesprövningar. Anna Borgström, som genomgått Kungl. Högre Lärarinneseminarium, anställdes som föreståndarinna för seminariet och för övningsskolan. Vid läsåret 1913–1914 var övningsskolan färdigbildad med åtta klasser, vilka motsvarade småskoleavdelning med två klasser, folkskoleavdelning med fyra klasser samt en tvåårig överbyggnad där övergång kunde ske till realskoleavdelningens sjätte klass vid Sigrid Rudebecks skola. Lokaler i fastigheten Viktoriagatan 3 hyrdes först för verksamheten, men på våren 1918 köpte man istället hela fastigheten Viktoriagatan 3. Det rådde lärarbrist i Sverige då seminariet upprättades, men den åtgärdades ganska snart. En konsekvens av det blev att läroverksöverstyrelsen meddelade de privata folkskoleseminarierna att från hösten 1925 fick inga nya kurser startas och att dessa seminarier successivt skulle avvecklas. Sista gången som folkskollärarinnor utexaminerades från seminariet vid Sigrid Rudebecks skola var på våren 1927. Sammanlagt hade då 800 lärarinnor utbildats. Skolan hade varje år haft cirka 120 elever, då man tagit in 30 elever i var och en av seminariets olika avdelningar.

Syftet med förändringen var att bedriva krigsvetenskaplig utbildning för blivande aspiranter i generalstabskåren, som redan hade genomgått grundläggande officersutbildning. Innehållet i utbildningen var högre militär undervisning samt språk- och ridundervisning åt ett antal officerare ur armén vilka antogs efter särskild inträdesprövning. Utbildningen var tvåårig. Under Krigshögskolans första år påbörjades utbildning varje år med jämnt ordningsnummer och omfattade 20-40 officerare per kurs. Från 1905 skedde intagning varje år, med 25 elever per kurs.