Issörja Synonymer Betyder Uttal

Vad betyder issörja, varianter, uttal och böjningar av issörja

Issörja synonym, annat ord för issörja, vad betyder issörja, förklaring, uttal och böjningar av issörja.

Vad betyder och hur uttalas issörja

Issörja uttalas is|sörja och är ett substantiv.

Ordformer av issörja

Singular

issörja
obestämd grundform
issörjas
obestämd genitiv
issörjan
bestämd grundform
issörjans
bestämd genitiv

Issörja är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet issörja

  1. Tallriksis är runda isformationer med en kant som liknar tallrikar. De bildas i strömmande vatten med issörja när issörjan klumpar ihop sig, snurrar och kanterna skaver mot varandra. En sådan formation kallas en istallrik, dessa istallrikar kan sedan i sin tur brytas sönder till oregelbundna månghörningar som av vattnet kan avrundas till klotform. (källa)
  2. Av vågorna kan denna ishinna förhindras att frysa till. Då kan centimeterstora isklumpar bildas, på engelska kallat shuga. På svenska förekommer termen issörja inom sjöfart och i meteorologiska kretsar. I nästa steg bildas större klumpar, så kallad tallriksis (pancake ice), vanligen från 30 cm upp till 3 meter i storlek. Slutligen fryser tallriksisen ihop och bildar ett heltäckande islager. (källa)
  3. Vid kraftiga strömmar och/eller vindar kan det hända att isen driver ihop likt ett blixtlås bakom isbrytaren och klämmer fast det assisterade fartyget. Det kan även hända att issörjan blir så tjock bakom isbrytaren att det assisterade fartyget inte orkar följa efter. När bogsering skall utföras kopplas isbrytare och assisterat fartyg samman. När bogseringen påbörjas börjar isbrytaren dra samtidigt som den vid behov ger order till det bogserade fartyget att skjuta på med lagom mycket kraft. I och med att isbrytaren och det assisterade fartyget har spänts samman så hårt kan bogserat fartyg användas som isbrytarens roder: om isbrytaren ger det bogserade fartyget order att gira babord, kommer ekipaget att gira styrbord. (källa)
  4. De första svenska isbrytarna ägdes privat eller kommunalt och nyttjades till att hålla de större hamnarna öppna. Den första var Isbrytaren som sjösattes vid Lindholmens varv 1883 för att kunna hålla Göteborgs hamn isfri, även under de strängaste vintrar. Isbrytaren kunde bryta upp till 60 centimeter tjock is utan vallar. I issörja fungerade hon dock sämre och 1893, när all trafik behövde assistans från Skagen, räckte inte en enda isbrytare till. År 1895 levererades därför Isbrytaren II, som var av så kallad svensksundstyp. Typnamnet kom av att fartygets förskepp var designat efter den svenska kanonbåten Svensksund, som hade visat sig vara välämpad för gång i is. Skillnaden mellan denna skrovform och tidigare isbrytares var att svenskundstypen hade mer skarpa konkava linjer i förskeppet. Isbrytaren II fungerade så mycket bättre att den snart kom att ersätta Isbrytaren helt. I början av 2000-talet låg svensksundsprincipen till grund för hur isbrytare runt hela världen utformas. År 1932 kom Isbrytaren Göta Lejon i tjänst. (källa)
  5. Under Svenska Grönlandsxpeditionen 1883 blev Nordenskiöld förtvivlad och desperat när de slutgiltigt körde fast med sina otympliga och tunga slädar i den grönländska issörjan. Hans stora vision om att upptäcka och utforska Grönlands inre höll på att omintetgöras. Han var nämligen övertygad om att den stora iskontinentens inre bestod av öppna gröna landområden med skogar, precis som i Sibirien. Som en sista möjlighet skickade han iväg två samer österut på skidor med uppdraget att söka efter Grönlands oupptäckta gröna dalar. De två samerna, Pava Lars Nilsson Tuorda och Anders Rassa, båda från Tuordon sameby, hade följt med på expeditionen i egenskap av fjällvana skidåkare. De hade vid ett flertal tillfällen gjort kortare rekognoseringsturer i syfte att hitta de bästa färdvägarna för expeditionen. När de gav sig iväg den 22 juli, mitt i natten, vilade Nordenskiölds förhoppningar tungt på deras axlar. Efter två dygns frånvaro började Nordenskiöld bli orolig, men ett halvt dygn senare, efter cirka 57 timmar, återvände Tuorda och Rassa ganska medtagna. De hade lidit svårt av brist på dricksvatten, och hade tvingats att återvända. Till Nordenskiölds stora besvikelse meddelade de att inga gröna områden hade upptäckts. Men trots det negativa beskedet blev Nordenskiöld hänförd när de informerade att de avverkat hela 460 kilometer. De hade skidat nästan oavbrutet utan sömn i två och ett halvt dygn, med undantag för när de vilade i en grop i två timmar under en storm. (källa)

Sök bland ca 39000 synonymer samt ca 88000 ordförklaringar. Skriv ordet och tryck Enter.

Den här webbplatsen använder cookies för att förbättra användarupplevelsen. Läs mer om vår dataskyddspolicy.