Juldag Synonymer Betyder Uttal

Vad betyder juldag, varianter, uttal och böjningar av juldag

Juldag synonym, annat ord för juldag, vad betyder juldag, förklaring, uttal och böjningar av juldag.

Vad betyder och hur uttalas juldag

Juldag uttalas jul|dag och är ett substantiv.

Juldag betyder:

Ordformer av juldag

Singular

juldag
obestämd grundform
juldags
obestämd genitiv
juldagen
bestämd grundform
juldagens
bestämd genitiv

Plural

juldagar
obestämd grundform
juldagars
obestämd genitiv
juldagarna
bestämd grundform
juldagarnas
bestämd genitiv

Juldag är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Andra språk

Juldag på Engelska

  • Christmas day

Hur används ordet juldag

  1. Kyrkligt sett är julafton dock endast aftonen den 24 december. Detta grundar sig i olika sätt att dela in dygnet. Det sekulära dygnet skiftar vid midnatt, medan det kyrkliga skiftar vid solens nedgång eller klockan 18. Detta går tillbaka till den judiska kalendern, där lördagens sabbat börjar på redan på fredagkvällen. Detta synsätt baseras på Bibelns skapelseberättelse: "Och det blev afton och det blev morgon, den första dagen." (1 Mos 1:5). Kyrkan har tagit över denna tideräkning och anser att söndagen börjar på lördag kväll - helgsmål. På samma sätt börjar även helgdagarna kvällen innan, varför Juldagen alltså börjar på aftonen före - julafton. Julaftonen, julnatten och juldagen är alltså kyrkligt sett samma dygn. Den kyrkliga indelningen är i Sverige idag inte särskilt känd, varför benämningen "julafton" kommit att uppfattas beteckna hela det sekulära dygnet 24/12, och julaftonen och juldagen därmed kommit att uppfattas som två olika dagar. Därav har även uppfattningen uppkommit att man i en del länder firar jul på julafton, i andra länder på juldagen. Kyrkligt sett är det dock samma dag och samma fest. (källa)
  2. Fram till 1770 firades även en tredje juldag, 27 december, och även trettondedag jul, med firande på trettondagsafton, var helgdag. Firande på trettondedag jul förekommer dock fortfarande. (källa)
  3. Infaller nyårsdagen, 2 januari, St Patrick's Day, 12 juli, St Andrew's Day, juldagen eller annandag jul på en lördag eller söndag blir nästföljande måndag helgdag. Vid jul och 1-2 januari betyder det att om juldagen respektive 1 januari infaller på en lördag blir både nästföljande måndag och tisdag helgdagar. (källa)
  4. Trettondedagen är trettonde dagen under julen med juldagen inräknad. I äldre svenska talades det om såväl Þrættandi dagher som Tolfti dagher (iula). På engelska talar man om Twelve Days of Christmas, och trettondagsafton blir då Twelfth Night (eller Epiphany Eve, eftersom trettondedagen heter Epiphany). I Tyskland kallas dagarna mellan juldagen och trettondagen die zwölf Heiligen Nächte eller Rauhnächte. I de flesta kristna länder anses denna dag avsluta julen (till skillnad från i Norden, där julen allmänt anses avslutad med tjugondedag jul). (källa)
  5. Kantat till juldagen "Med hjertats lof till dig". (källa)
  6. Den signade dag är en morgonpsalm, som även fungerar som julpsalm. Psalmen anses vara en gammal nordisk "dagvisa" i ursprungligen tio verser från medeltiden som är nedtecknad omkring 1450 och genomgick en dansk bearbetning 1569. Psalmen är från början ett kompilat av morgon-, elevations- och helgonböner, som utformats och tonsatts i Vadstena kloster efter en alleluja-vers i juldagens högmässa med snarlik text, dies sanctificatus illuxit nobis. Psalmen har sjungits under den dagliga pilgrimsmässan och blev efter hand spridd över Norden av de stora skaror som sökte sig till Vadstena under 1400-talet. (källa)
  7. I germanska språk bildas sammansättningar på två sätt. Antingen genom att ta stammen av ett ord och foga ett annat ord till denna, eller genom att böja första ordet i ett kasus, vanligtvis genitiv, och foga ett annat ord till denna kasusform. I fornsvenskan fanns både många sammansättningar av den första typen, t.ex. laghbok 'lagbok' eller bloþviti 'blodvite', och av den senare typen, t.ex. iuladagher 'juldag' eller þingsfriþer 'tingsfrid', båda genitiv plural respektive singular av iul 'jul' och þing 'ting'. (källa)
  8. Advent inleds fjärde söndagen före jul och varar till och med julafton. De fyra söndagarna fram till jul benämns vardagligt första, andra, tredje och fjärde advent, eller mer korrekt första, andra, tredje och fjärde söndagen i advent. När juldagen infaller på en söndag, blir adventstiden som längst medan den blir som kortast de år juldagen infaller en måndag. Tiden fram till jul räknas ned på olika sätt beroende på tradition. På norra halvklotet är det årets mörkaste tid och många hem rymmer under den här tiden en adventsljusstake med fyra, vanligtvis levande ljus, där ett ljus tänds för varje söndag i advent som passerats. (källa)
  9. En julklapp är en present som utdelas vid julen. Den kallas även julgåva, särskilt när gåvan inte är inslagen. I Norden, Tyskland, Polen och Österrike öppnas julklapparna på julafton, medan de i många andra länder öppnas på juldagen. Julklapparna kan delas ut av en jultomte och/eller läggas under julgranen innan de öppnas. (källa)

Phonetiskt närliggande ord

Sök bland ca 39000 synonymer samt ca 88000 ordförklaringar. Skriv ordet och tryck Enter.

Den här webbplatsen använder cookies för att förbättra användarupplevelsen. Läs mer om vår dataskyddspolicy.