Julhögtid synonym - liknande ord, varianter, betydelse & korsord

Vad betyder och hur uttalas julhögtid

Julhögtid uttalas jul|hög|tid.

Ordformer och varianter av julhögtid

Julhögtid är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet julhögtid

Höknatt (isländska höku- eller höggunótt), var den "midvinternatt" (miðsvetrarnótt), då enligt Snorre Sturlasson (Håkan Godes saga kap. 15) julen började i Norge, innan (omkring år 940) denna högtids början genom kristet inflytande förlades till natten 24–25 december. Såväl ordets betydelse som tiden för höknattens firande är osäkra. Av Olav den heliges saga (kap. 114) framgår endast, att midvinterblotet inträffade någon tid efter vår jul. Kanske skedde det omkring 13 januari, som nu kallas tjugondedag jul. I Sverige (Uppsala) torde emellertid midvinterblotet, såvida detta var detsamma som disatinget, ha hållits omkring en månad senare. Hervarar saga (kap. 12) förlägger också julhögtiden till februari.

Kistebrev var enkla och billiga, oftast färglagda träsnitt med ämnen av religiöst, historiskt eller skämtsamt allegoriskt innehåll. De var avsedda som prydnadsbilder på lockens insidor i allmogens klädkistor, men kunde också, sammanfästa i stora längder och uppsatta kring stugans väggar, bidra till höjandet av julhögtiden som vanliga tavlor eller för andra dekorativa ändamål. Namnet på bilderna har varierat med bruket, men kistebrev är den benämning som fått fäste i senare tid.

Midvinterblotets offrande och offeröl övergavs och förbjöds vid Nordens kristnande, medan julhögtiden kristianiserades, det vill säga kläddes i kristen dräkt.

Tjugondedag jul eller tjugondag Knut är i Sverige, Finland samt (delar av) Norge en dag som infaller den 13 januari, tjugo dagar efter jul, och firas som slutet på julhögtiden. Dagen fick Knuts namn till minne av helgonförklarade Knut Lavard (kanske också påverkat av en minnesdag för Knut den helige), och kallas också Knutdagen (eller Knutsdagen). Knut har därför namnsdag denna dag.

Trettondedag (epifani) jul, trettondedagen eller trettondagen (västkyrkligt även Epifania (uttalas [epifaní:a]) – "uppenbarelse" – och östkyrkligt Theofania (uttalas [teofaní:a]) – "gudsuppenbarelse") är en kristen högtid som infaller på den trettonde dagen i julhögtiden, det vill säga den 6 januari. Dagen är en allmän helgdag i bland annat Sverige och Finland. Trettondedagen firas bland kristna till åminnelse av uppenbarelsen av Jesus som Guds son genom hans födelse, genom hans Kristi dop, genom hans första underverk (vinundret i Kana) och uppenbarelsen genom Betlehemsstjärnan för de vise männen. Detta tema har inom västlig kristendom kommit att överskuggas av de vise männen, som skall ha kommit till Jesus med guld, rökelse och myrra.

Antiparos är berömt för sin stora stalaktitgrotta. Cirka 280 meter nedanför ingången finns en sal, 95 meter bred, 30 meter lång och 25 meter bred, vars valv bildar en oregelbunden dom, varifrån långa stalaktiter hänger, i form av upp- och nedvända käglor. Grottans botten är täckt av stalagmiter. I grottan lät den franske ambassadören i Konstantinopel, Olivier de Nointel, läsa mässor under julhögtiden 1673. Han uppehöll sig tre dagar i hålan, med ett sällskap av omkring femhundra personer. Etthundra vaxljus och fyrahundra lampor brann dag och natt, och grottan var att förlikna med en illuminerad kyrka. Den till minne av denna händelse i grottan uppsatta latinska inskription finns inte mera till.