Vad betyder och hur uttalas kärlkramp
Kärlkramp uttalas kärl|kramp.
Ordformer och varianter av kärlkramp
Singular
- kärlkramp
- obestämd grundform
- kärlkramps
- obestämd genitiv
- kärlkrampen
- bestämd grundform
- kärlkrampens
- bestämd genitiv
Plural
- kärlkramper
- obestämd grundform
- kärlkrampers
- obestämd genitiv
- kärlkramperna
- bestämd grundform
- kärlkrampernas
- bestämd genitiv
Kärlkramp är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet kärlkramp
Sara Holmberg, Anders Thelin och Eva-Lena Stiernström har tillsammans gjort en vetenskaplig undersökning kring hur matval påverkar risken för hjärt- och kärlsjukdomar. De har under 12 års tid följt svenska män boende på landsbygden genom att ha genomfört en observationsstudie. Tanken med studien var att den skulle påvisa om någon specifik typ av föda eller några speciella rutiner har någon synbar betydelse för risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Enligt tidigare studier och år av forskning så vet man idag att kranskärlssjukdomar, t.ex. kärlkramp och hjärtinfarkt, är kopplade till olika livsfaktorer som kost, fysisk aktivitet, rökning och stress. Dessa studier visar att ett begränsat antal kostfaktorer och mönster har samband med kranskärlssjukdomar.
Vid sjuklig hjärtförstoring ökar hjärtmuskelvävnaden mer än vad blodförsörjningen till hjärtat gör, vilket gör att man kan få en brist på blodtillgång till själva hjärtmuskeln och därmed symptom som vid kärlkramp. Hjärtförstoring med ökad mängd hjärtmuskelvävnad kan ofta ses på EKG i form av högre amplituder (EKG-signalen alstras av den elektriska impulstrafiken som hjärtmuskelcellerna alstrar vid sin aktivitet, och om mängden hjärtmuskelvävnad ökar ökar också storleken på de alstrade impulserna), eller på ultraljud av hjärtat eller röntgen.
Vid koronarskleros, åderförkalkning, kan förträngningar uppstå i kranskärlen vilket försämrar blodtillförseln till hjärtmuskeln. Vid situationer när hjärtat behöver pumpa mer, exempelvis vid kroppsansträngning, kan blodtillflödet genom kranskärlen bli otillräckligt för att möta det ökade behovet. Detta leder till att syrebrist, ischemi, uppstår i hjärtat och uppfattas av patienten som kärlkramp - tryck eller smärta i bröstet som ger med sig i vila.
Kranskärlssjukdomar eller koronarsjukdomar, är en samlingsbeteckning för olika ischemiska hjärtsjukdomar i hjärtats kranskärl, vilka uppkommer till följd av åderförfettning i något eller några av hjärtats kranskärl. Till kranskärlsjukdomarna hör kärlkramp, hjärtinfarkt, kranskärlsförträngning och kranskärlsaneurysm.
Kärlkramp eller angina pectoris, är tillfälliga smärtattacker i bröstet som förekommer i samband med att hjärtats kranskärl inte klarar av att försörja hjärtmuskeln med blod (myokardiell ischemi). Kärlkramp förekommer ofta i situationer då hjärtmuskeln tvingas prestera hårdare än normalt, och därmed kräver större blodförsörjning. Exempelvis vid fysisk eller psykisk stress kan personer med hjärtbesvär drabbas av smärtorna. Angina kommer av latinets angere, sammantrycka, strypa) är en allmän benämning på inflammatoriska tillstånd i svalget och tonsillerna (mandlarna), men kan även beteckna vissa sjukiga tillstånd med annan lokalisering.
