Vad betyder och hur uttalas kafékultur
Kafékultur uttalas kafé|kult|ur el. café|kult|ur.
Ordformer och varianter av kafékultur
Singular
- kafékultur
- obestämd grundform
- kafékulturs
- obestämd genitiv
- kafékulturen
- bestämd grundform
- kafékulturens
- bestämd genitiv
Plural
- kafékulturer
- obestämd grundform
- kafékulturers
- obestämd genitiv
- kafékulturerna
- bestämd grundform
- kafékulturernas
- bestämd genitiv
Variantstavning singular
- cafékultur
- obestämd grundform
- cafékulturs
- obestämd genitiv
- cafékulturen
- bestämd grundform
- cafékulturens
- bestämd genitiv
Variantstavning plural
- cafékulturer
- obestämd grundform
- cafékulturers
- obestämd genitiv
- cafékulturerna
- bestämd grundform
- cafékulturernas
- bestämd genitiv
Kafékultur är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet kafékultur
Omkring sekelskiftet 1900 upplevde Wien en kulturell och intellektuell blomstring - Wien sågs som en världsstad. Målare som Egon Schiele och Gustav Klimt, musiker som Arnold Schönberg, Anton Webern och Alban Berg samt "psykoanalysens fader" Sigmund Freud hör till dem som brukar förknippas med staden vid tiden strax innan första världskriget. Wien blev också ett centrum för Jugendstilen och här återfanns konstnärsrörelsen Wiener Sezession. Vid denna tid etableras den wienska kafékulturen med Wienerkafét som institution. Glansdagarna för kaféer i Wien var tiden runt sekelskiftet 1800/1900, då författare som Arthur Schnitzler, Stefan Zweig, Peter Altenberg, Karl Kraus och Hermann Broch flitigt frekventerade dem och använde dem som arbetsplats. Många berömda konstnärer, vetenskapsmän och politiker vid denna tid, som Egon Schiele, Gustav Klimt, Adolf Loos, Theodor Herzl och Alfred Adler tillhörde stamgästerna. Sedan oktober 2011 är wiensk kafékultur listat som ett kulturellt minnesmärke av Unesco.
Kafékulturen i Göteborg har sett olika ut genom århundradena och det första kända kaffehuset startades på 1770-talet. Länge bestod utbudet främst av så kallade arbetarkaféer, som serverade enklare husmanskost, och så fanns det konditorier. Under 1980-talet öppnade för staden en ny typ av kaféer influerade av kontinentens kaffekultur med espressomaskiner och café au lait. Detta ledde till en kaféboom under 1990-talet, med en stor tillväxt av antalet kaféer i centrala Göteborg och under 2000-talet har kaffeserveringskedjor etablerat sig.
Claudio Magris (1939– ) föddes och växte upp i Trieste och varit även varit professor i germanistik vid universitetet i staden. Flera av hans romaner och essäsamlingar anknyter till Trieste, framför allt Mirokosmos, som är en längre essäistisk betraktelse såväl över författarens uppväxttrakter som över kafékulturen på Café San Marco i Trieste.
I Bulgarien är turkiskt kaffe vanligt i hemmen trots att det inom kafékulturen är vanligare med espresso.
