Kronoegendom Synonymer Betyder Uttal

Vad betyder kronoegendom, varianter, uttal och böjningar av kronoegendom

Kronoegendom synonym, annat ord för kronoegendom, vad betyder kronoegendom, förklaring, uttal och böjningar av kronoegendom.

Vad betyder och hur uttalas kronoegendom

Kronoegendom uttalas krono|egen|dom och är ett substantiv.

Ordformer av kronoegendom

Singular

kronoegendom
obestämd grundform
kronoegendoms
obestämd genitiv
kronoegendomen
bestämd grundform
kronoegendomens
bestämd genitiv

Plural

kronoegendomar
obestämd grundform
kronoegendomars
obestämd genitiv
kronoegendomarna
bestämd grundform
kronoegendomarnas
bestämd genitiv

Kronoegendom är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet kronoegendom

  1. 1748 stadgades att allmogen inte längre skulle få lov att i penningar lösa de skatter, kronotionden eller arrendeavgifter som skulle betalas i spannmål, utan avlevereras till närmaste kronomagasin, varifrån den användes för Kronans räkning eller försåldes. Ledningen av magasinsstaten tillkom från 1794 Allmänna magasinsinrättningen, från 1798 Allmänna magasinsdirektionen. Under 1800-talet började dock spannmålsräntorna åter få lösas i penningar och arrendeavgifterna för kronoegendomar utgå i kontanter, så att magasinsstaten ansågs överflödig och 1871 helt upphörde. (källa)
  2. Kungs Norrby eller Norrby kungsgård, är ett före detta slott och kronoegendom i Brunneby socken i Motala kommun, Östergötland, vid Motala ströms utlopp i Norrbysjön. (källa)
  3. Kungsgården var fram till 1719 utarrenderad till privatpersoner medan slottet under samma tid förvaltades av kronans hauptmän eller som de senare kallades, slottsskrivare. Det övergripande ansvaret för kronoegendomen hade Kammarkollegiet och som dess förlängda arm Länsstyrelsen i Mariestad. 1731 blev Läckö kungligt slott, och kungsgården arrenderades också då ut. 1752 förlänades slottet åt Carl Gustaf Tessin, 1810 blev slottet åter förläning som nationalbelöning åt Carl Johan Adlercreutz på femtio år. Han ändrade kungsgårdens namn till Siikajocki efter Slaget vid Siikajoki där han hade skördat stora framgångar. Det nya namnet slog aldrig igenom men fanns trots det med i fastighetsbeteckningen fram till 1970 av Lantmäteriverket. Det innehades efter Carl Johan Adlercreutz' död inledningsvis av hans son Fredrik Adlercreutz (1793–1852) och därefter av den förres bror Gustaf Magnus Adlercreutz (1775–1845), regementschef på Västgöta regemente och bosatt på Götala kungsgård vid Skara och utarrenderades senare bland annat inom ätten Rudenschöld, vilken hade gift in sig i släkten Adlercreutz 1826. Det kom dock senare att förvaltas direkt under Byggnadsstyrelsen. År 1990 övertogs verksamheten vid slottet av Stiftelsen Läcköinstitutet, som sedermera ombildades till Stiftelsen Läckö Slott. Sedan 1993 förvaltas Läckö slott av Statens Fastighetsverk. (källa)
  4. Restad är en gård och stadsdel i utkanten av Vänersborg. Den ligger i den tidigare Naglums socken. Gården var ursprungligen kronoegendom och tillföll genom byte 1592 Anders Lennartsson (död 1604) av Forstenasläkten och sedan hans brorson greve Torsten Lennartsson (Lindersson) (1603–1651) och dennes ättlingar, från vilka det reducerades 1696. Restad var därefter boställe åt landshövdingarna i Älvsborgs län, fram till 1754, då Vänersborgs residens byggdes inne i staden. (källa)

Sök bland ca 39000 synonymer samt ca 88000 ordförklaringar. Skriv ordet och tryck Enter.

Den här webbplatsen använder cookies för att förbättra användarupplevelsen. Läs mer om vår dataskyddspolicy.