Synonymer till kyrkogård
Vad betyder och hur uttalas kyrkogård
Kyrkogård uttalas kyrko|gård -en -ar.
Ordformer och varianter av kyrkogård
Singular
- kyrkogård
- obestämd grundform
- kyrkogårds
- obestämd genitiv
- kyrkogården
- bestämd grundform
- kyrkogårdens
- bestämd genitiv
Plural
- kyrkogårdar
- obestämd grundform
- kyrkogårdars
- obestämd genitiv
- kyrkogårdarna
- bestämd grundform
- kyrkogårdarnas
- bestämd genitiv
Kyrkogård är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet kyrkogård
I en del länder växte de kristnas begravningsställen ut till nekropoler, hypogéer eller katakomber, mer eller mindre underjordiska gravstäder. Rika begravdes i sarkofager, vilka under medeltiden inte sällan placerades ute på kyrkogården, ibland omgivna av baldakin eller litet kapell. Moderna memorialbyggnader kan i Sverige skådas på Lindhagens kulle på Norra begravningsplatsen i Stockholm och på "Rikemanskullen" på Östra kyrkogården i Göteborg.
Gravkapell är en fristående gravbyggnad eller ett kapell för bisättning eller jordfästning, vanligen på en kyrkogård eller annan begravningsplats.
Gravrätten regleras i lag. I Lagen om gravrätt 1963, som upphört, definierades gravrätten i Sverige som att en viss plats upplåts till jordande åt en avliden persons stoft eller aska. Gravrätten hör till den offentliga rätten, men har liknats vid nyttjanderätten från civilrätten. Denna betydelse bibehölls när gällande lag om gravrätt skrevs. Till gravrätten hörde innan 1963 års lag rätten att jordfästas i vigd jord, det vill säga på en kyrkogård, men detta ansågs inte vara en offentligrättslig fråga, utan i verkligheten blev gravrätten ett avtal mellan kyrkan och anhöriga till de gravsatta, ofta enligt önskemål som den döda meddelat före frånfället.
I Stockholm finns åtta kolumbarier, däribland det som är Sveriges första och Nordens största, det som 1924 invigdes under Gustaf Vasa kyrka. I innerstaden finns även de tre kolumbarierna i Högalidskyrkan, S:t Görans kyrka, och Engelbrektskyrkan. Kolumbarier finns även i Söderledskyrkan i Hökarängen, Uppenbarelsekyrkan i Hägersten, på Lidingö kyrkogård och Norra kapellet på Norra begravningsplatsen. Därutöver finns ett mindre antal kolumbarieplatser i form av urnmurar, stående utomhus på Skogskyrkogården.
Efter kremeringen rakas de brända benen ned i ett metallkärl, som sedan får svalna. Obrända föremål som spikar, höftproteser med mera separeras därefter bort, och skelettdelarna pulveriseras i en speciell apparat som kallas askberedare. Askan kan därefter hällas i urna eller annat förvaringskärl i väntan på begravningsplats i jord, i en nisch, i ett kolumbarium, eller på att spridas eller grävas ned i minneslund (anonymt gravskick), eller, efter särskilt tillstånd från länsstyrelsen om "egen spridning", spridas på en annan plats än en kyrkogård. Som annan plats räknas naturområden och hav med 1 000 meters avstånd från land.
O Övriga handlingar angående kyrka (bänkdelningslängder, ritningar m.m), kyrkogård, prästgård, donationer m.m.
