Vad betyder och hur uttalas lärofråga
Lärofråga uttalas läro|fråga.
Ordformer och varianter av lärofråga
Singular
- lärofråga
- obestämd grundform
- lärofrågas
- obestämd genitiv
- lärofrågan
- bestämd grundform
- lärofrågans
- bestämd genitiv
Plural
- lärofrågor
- obestämd grundform
- lärofrågors
- obestämd genitiv
- lärofrågorna
- bestämd grundform
- lärofrågornas
- bestämd genitiv
Lärofråga är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet lärofråga
Koncilium (eller konsilium - på svenska kyrkomöte) betecknar en sammankomst inom den kristna kyrkan för att avgöra lärofrågor och rättsregler.
Inom Finlands ortodoxa kyrka utövas den högsta beslutanderätten av kyrkomötet, där såväl präster som lekmän är företrädda. Kyrkomötets beslut i lärofrågor och kanoniska frågor stadfästs av biskopsmötet. Verkställandet av besluten handhas av en kyrkostyrelse. Ortodoxa kyrkostyrelsen inrättades år 1918 sedan Finland blivit självständigt, de ortodoxa kyrkliga banden till Ryssland bröts, vilket samtidigt innebar att ett finländskt grekisk-ortodoxt kyrkosamfund konstituerades. De ortodoxa i Finland utträdde ur det ryska patriarkatet och anslöt sig år 1923 till patriarkatet i Konstantinopel. Kyrkostyrelsen verkade först i Viborg och flyttade år 1931 till Sordavala. Efter andra världskriget, sedan Sordavala tillfallit Sovjetunionen, fick kyrkostyrelsen sitt säte i Kuopio.
Det folkliga mottagandet av reformationens idéer såg mycket olika ut. Framförallt var det reformatorernas angrepp på klostren, som stod för mycket av välgörenheten och utbildningen och liturgin som på många håll rönte utomordentligt hårt motstånd. Jämför reformationen i England eller, i Sverige, Dackeupproret som tvingade Gustav Vasa att åter tillåta mässan på latin. Länge rådde för övrigt en förvirrad bild av skillnaderna i lära, eftersom reformatorerna långt ifrån alltid var ense i lärofrågor och sedan införde de nya lärorna olika snabbt. På flera håll utfästes uttryckliga löften om att tron inte skulle ändras samtidigt som steg vidtogs just för att införa reformerade läror. Först mot slutet av 1500-talet, med Uppsala möte 1593, kan man till exempel i Sverige tala om en klart utkristalliserad, från romersk-katolsk tro slutligt avskild svensk kyrka. Likväl fortsatte runtom i landet folkligt omfattande vallfärder en bit in på 1800-talet.
Inom Finska ortodoxa kyrkan bland annat stadfäster Biskopskonferensen Kyrkomötets och Kyrkostyrelsens beslut i lärofrågor och kanoniska frågor liksom val av biskop. Ärkebiskopen är ordförande och sammankallande, övriga stiftsbiskopar är ledamöter. Yttranderätt har också biträdande och pensionerade biskopar, samt det lagfarna ecklesiastikrådet vid Kyrkostyrelsen (i de ärenden som hör till hans behörighet).
