Lagfara Synonymer Betyder Uttal

Vad betyder lagfara, varianter, uttal och böjningar av lagfara

Lagfara synonym, annat ord för lagfara, vad betyder lagfara, förklaring, uttal och böjningar av lagfara.

Vad betyder och hur uttalas lagfara

Lagfara uttalas lag|fara och är ett verb, böjs som ²fara.

Ordformer av lagfara

Aktiv

lagfara
infinitiv
lagfar
presens
lagfor
preteritum
lagfarit
supinum
lagfarande
presens particip
lagfar
imperativ

Passiv

lagfaras
infinitiv
lagfars
presens
lagfors
preteritum
lagfarits
supinum

Perfekt particip

lagfaren en
~ + subst.
lagfaret ett
~ + subst.
lagfarna den/det/de
~ + subst.
lagfarne den
~ + mask. subst.

Alternativa böjningsformer passiv

lagfares
presens

Lagfara är ett verb

Verb (av lat. verbum, ord), ordklass som innefattar ord som uttrycker handlingar, skeenden, processer, tillstånd och liknande. En vanlig minnesramsa, som även finns i många andra varianter, är Verb är någonting man gör, cyklar, tutar, springer, kör. Exempel på verb är redigera, skriva, åldras, må, trivas, sjunga, ljuga. Eller helt enkelt ord man kan sätta att framför.

Hur används ordet lagfara

  1. Lagfaren domare är i Sverige en juristdomare. En lagfaren domare ska vara svensk medborgare och ha avlagt för behörighet till domarämbete föreskrivna kunskapsprov. Lagfarna domare tjänstgör framför allt i de allmänna domstolarna (tingsrätter, hovrätter och Högsta domstolen) och de allmänna förvaltningsdomstolarna (förvaltningsrätter, kammarrätter och Högsta förvaltningsdomstolen) men även i specialdomstolar. Med uttrycket lagfaren domare avses dels ordinarie domare, såsom rådmän, chefsrådmän, lagmän, hovrättsråd och justitieråd, dels andra yrkeskategorier som även utför domarsysslor, såsom assessorer, fiskaler, beredningsjurister och behöriga notarier. (källa)
  2. Eftersom även nämndemän deltar i den dömande verksamheten, och därmed är domare, används i lagtexter begreppet lagfaren domare om de juridiskt utbildade domarna. Lagfarna domare är anställda vid en domstol. De lagfarna domarna kan vara ordinarie domare, såsom justitieråd, lagmän, chefsrådmän och rådmän, icke ordinarie domare (assessorer och fiskaler) eller beredningsjurister/föredragande jurister och behöriga notarier. (källa)
  3. Utlänningsnämnden avgjorde som huvudsak överklagandena genom beslut av en lagfaren ordförande som skulle vara, eller tidigare ha varit, ordinarie domare samt två nämndemän som utsågs av regeringen på förslag från partierna i riksdagen. Ärenden av enklare beskaffenhet kunde avgöras av en lagfaren domare utan medverkan av nämndemän. Principiellt viktiga ärenden avgjordes av s.k. stornämnd i vilken deltog generaldirektören som ordförande, ytterligare en lagfaren domare samt fyra stycken nämndemän. Utlänningsnämnden kunde dock besluta att istället för att avgöra ett överklagande själv hänskjuta frågan till regeringen för avgörande, om det rörde en principiellt viktig fråga. Vägledande från beslut från Utlänningsnämnden samt regeringen publicerades i en särskild rättsfallssamling benämnd "Utlänningslagen - Vägledande avgöranden". (källa)
  4. Antalet justitieråd vid HD i Sverige ska vara minst 14. För närvarande är de 16 stycken. Justitieråden i HD måste vara lagfarna domare. De får inte inneha eller utöva något annat ämbete. Däremot kan de åta sig uppdrag som till exempel skiljeman. (källa)
  5. I Finlands evangelisk-lutherska kyrkan är assessorerna medlemmar i domkapitlet, det finns prästassessorer och lagfarna assessorer. Den lagfarna assessorn är medlem i domkapitlet och tjänsteman. Prästassessor är en bitjänst. Prästassessorerna väljs genom val där stiftets prästeroch lektorer har rösträtt. Tillsammans med de övriga medlemmarna i domkapitlet sköter assessorerna den kyrkliga administrationen och verksamheten i stiftet samt behandlar andra frågor som rör stiftsförvaltningen. (källa)
  6. Lagman, chefsrådman och rådman ska vara lagfarna. (källa)
  7. Justitiesekreterare anställs för högst fyra år med möjlighet till förlängning med högst två år. Om det finns särskilda skäl, får anställningen förlängas med ytterligare högst två år. Endast den som är svensk medborgare får inneha eller utöva anställning som justitiesekreterare. En justitiesekreterare ska vara lagfaren. Om kunskaper om ett särskilt rättsområde behövs får dock även den som inte är lagfaren anställas som justitiesekreterare vid Högsta förvaltningsdomstolen. (källa)
  8. Biskops Arnö omnämns för första gången under andra hälften av 1200-talet som Arnö. Egendomen har i slutet av 1200-talet förvärvats av kyrkan genom dess ärkebiskop i Uppsala. Den första ärkebiskopen, som nämns i anslutning till (Biskops-)Arnö heter Magnus Bosson. Han undertecknar år 1288 på Arnö ett indulgensbrev, det vill säga ett brev som beviljar avlat för dem som donerar medel till dominikanernas kloster i Sigtuna. Den första innehavaren man känner till är dock Birger jarls frilloson Gregers Birgersson, vars söner Karl, Knut och Magnus har avyttrat Arnö till kyrkan efter faderns död år 1276. Detta framgår av flera bevarade handlingar från 1290-talet, då bland annat ärkebiskop Nils Allesson får köpet av ön lagfaret på tinget i Hjälsta. Under ärkebiskop Olov Björnsson, ofta kallad den vise, byggs en borg, av vilken delar finns kvar än idag. Detaljer tycks ha hämtats från det samtidigt pågående domkyrkobygget i Uppsala. Den försågs med en ovanligt stor källarförsedd sakristia. Det rum som är bäst känt idag torde vara den så kallade gotiska salen, vilken alltid är tillgänglig för besökare. (källa)
  9. Kammarrättsråd är en svensk domartitel. Ett kammarrättsråd är ledamot, och ordinarie domare, i en kammarrätt. Kammarättsråd utses av Sveriges regering och skall vara lagfarna domare. (källa)
  10. En nämndeman är en lekman som tillsammans med en eller flera lagfarna domare dömer i domstol. (källa)

Phonetiskt närliggande ord

Sök bland ca 39000 synonymer samt ca 88000 ordförklaringar. Skriv ordet och tryck Enter.

Den här webbplatsen använder cookies för att förbättra användarupplevelsen. Läs mer om vår dataskyddspolicy.