Lantdag Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet lantdag

1. Lantdag är namnet på en folkrepresentation i en delstat eller underlydande land (medan hela landets parlament kallas riksdag eller förbundsdag). Namnet har använts i Estland, Kurland, Livland och Finland under den ryska tiden och i svenska besittningar, och används alltjämt för delstatsparlamenten i Tyskland och Österrike (tyska: Landtag), med undantag för de tyska delstater som är stadsstater.
2. I Sverige användes termen som beteckning för vissa landsortsmöten i Sverige och Finland, samt i de baltiska besittningarna. På 1660-talet hölls Malmö lantdag, där de nyförvärvade skånska provinsernas angelägenheter avhandlades.
3. Folkrepresentationen i Finland kallades lantdag under storfurstendömets tid 1809–1917 och fram till antagandet av det självständiga Finlands första grundlag 1919 (1919 års regeringsform), då beteckningen i stället blev riksdag som följd av att landet hade blivit självständigt. Efter lantdagen i Borgå 1809 sammankallades den inte förrän med lantdagen i Helsingfors 1863. Den mellanliggande perioden, då ingen finländsk lagstiftning ägde rum, brukar i Finlands historia kallas statsnatten.
4. Lantdagen var till 1907 en ståndslantdag vald genom klassval, och bestående av fyra ständer: ridderskapet och adeln, prästeståndet, borgarståndet samt bondeståndet. Under storfurstendömets tid sammanträdde ståndslantdagen 15 gånger: 1809 (Borgå lantdag), 1863, 1867, 1872, 1877, 1882, 1885, 1888, 1891, 1894, 1897, 1899 (urtima lantdag), 1900, 1904–1905, och 1905–1906 (urtima lantdag). I Helsingfors sammanträdde adeln i Riddarhuset och de ofrälse stånden i Ständerhuset.
5. Efter storstrejken 1905 omvandlades ståndslantdagen 1907 genom Lantdagsordningen 1906 till en enkammarlantdag sammansatt av representanter för olika politiska partier, valda med allmän och lika rösträtt (för kvinnors del bland de första i världen).
6. Lantdag (tyska: Landtag) är beteckningen för parlamentet i en tysk eller österrikisk delstat (med undantag av de tyska förbundsländerna och stadsstaterna Bremen, Hamburg och Berlin där det kallas borgerskap, Bürgerschaft, respektive deputeradekammare, Abgeordnetenhaus). I äldre tid (fram till och med Weimarrepubliken) var även Lübeck en "fri stad"/"fri riksstad", det vill säga en egen delstat efter Tysklands enande 1871. Den hade inte heller en landtag utan istället en annan sorts folkrepresentation, som Bremen och Hamburg har idag.
7. Före Tysklands enande var Lübeck liksom Bremen och Hamburg och en del andra fria riksstäder egna självständiga stater, liksom en rad furstendömen också var. Så hade det varit sedan statsbegreppet definierades i Westfaliska freden (till förmån för de tidigare vasallerna i Tyskland). I furstendömena bildades under framförallt 1800-talet lantdagar av olika slag i de tidigare mer eller mindre absoluta monarkierna, där enväldiga furstar styrde. Detta i och med att liberalismen gjorde sig alltmer gällande sedan franska revolutionen 1789. Detta förstärktes också i och med revolutionerna 1848, som började med februarirevolutionen i Frankrike samma år. En del lantdagar grundade sig på ståndssystemet och en del förblev så, medan andra nyskapades eller blev mer liberala och moderna.
8. Även parlamentet i Liechtenstein kallas lantdag. (källa)