Linne Synonymer Betyder Uttal

• topp

Hur används ordet linne

1. Gjord eller sadelgjord är en rem som används för att hålla sadel, sele eller täcke på plats och spänns under buken på djuret. En gjord kan vara förfärdigad i till exempel läder, textil (exempelvis linne hampa eller juteväv) syntetmaterial eller mohair. (källa)
2. Ett armskydd i metall, linne eller läder. Skyddet satt på armen som inte skyddades av skölden. (källa)
3. Vävda tapeter (tapisserier) omfattar gobelänger i vidare mening. Tekniken som sådan är i grunden tämligen enkel, och har förmodligen mycket gamla anor. Vävnader i gobelängteknik av linne med invävda lotusblommar har påträffats i farao Thutmoses IV:s grav från 1400 f. Kr. Grekiska vävnader i gobelängteknik med andmotiv från 300-talet f. Kr. har påträffats i en grav i Kertsch på Krim. (källa)
4. Den vikingatida hängselkjolen tillverkades av linne eller ylle och bars utanpå en särk tillsammans med parspännen. (källa)
5. För farmaceutiskt behov måste istret "skiras" på så sätt, att det råa istret sönderskärs i små tärningar, så att fettcellerna öppnas, varefter istret tvättas i kallt vatten för att befrias från blod, slem och tillfälliga föroreningar. Det upphettas sedan med ångvärme ("ångbad") i kärl av porslin eller väl förtennt koppar, tills all fuktighet avgått, silas därefter genom linne och hälles ännu varmt och flytande, i glas- eller porslinskärl, som vanligen fylls fullständigt och förvaras svalt. Farmakopén kräver att skirat ister, Adeps suillus, skall vara alldeles vitt. Det får ej lukta eller smaka härsket (genom bildning av flyktiga fettsyror), ej heller vidbränt (genom för stark upphettning över öppen eld vid skirningen). (källa)
6. Den sufflett som sitter på vagnen kallades calash i England. Men ordet kom från tyskans ord Kalesche, som härstammade från tjeckiskans kolesa, som betydde vagn eller hjul. Det är osäkert om vagnen fick sitt namn av suffletten eller tvärtom, då både ordet och vagnen dök upp samtidigt. Suffletten var oftast gjord av fint linne eller tunt silke och var mer ett skydd mot solen än dåligt väder vilket gjorde den populärare under sommaren. De finaste exemplaren var byggda med hjälp av valben. (källa)
7. Materialet är vanligen av bomull, men en variant i linne kallas bliant. I senare tiders tyger av batisttyp kan även polymerfibrer ingå. (källa)
8. Kalciumhypoklorit saluförs som blekpulver och används för blekning av bomull och linne. (källa)
9. Istället för att tvätta kläder kan de ofta istället skakas, piskas och vädras. Kläder i ylle, bomull, linne kan sprayas med 12% ättika blandad med lite vatten och därefter vädras. När plagget har vädrats ute ett par dagar, och när lukten av ättika är borta, är också lukten i kläderna borta. Man bör dock vara försiktig med känliga material. (källa)
10. Tiden från cirka 1750 fram till 1766 års överflödsförordning var sidenindustrins storhetstid i Sverige: 1746–50 fanns 260 aktiva sidenvävstolar i Sverige, för att 1761–65 ha ökat till 964, och 1762 fanns nära 2000 sidenarbetare i Stockholm vid 882 vävstolar. Den svenska sidenindustrin var nästan uteslutande koncentrerad till Stockholm. Ett sällsynt undantag var Emerentia Jernfelts "fabrik för tryckning å siden och linne" i Kristinehamn, som dock endast var verksamt i cirka tio år (1752–1762). Andra undantag var Per Husbergs sidenfabrik i Mariestad och Thomas Fehmans fabriker i Kungälv och Göteborg. (källa)