Livsföring Synonymer Betyder Uttal

Vad betyder livsföring, varianter, uttal och böjningar av livsföring

Livsföring synonym, annat ord för livsföring, vad betyder livsföring, förklaring, uttal och böjningar av livsföring.

Synonym till livsföring

Vad betyder och hur uttalas livsföring

Livsföring uttalas livs|för|ing och är ett substantiv.

Ordformer av livsföring

Singular

livsföring
obestämd grundform
livsförings
obestämd genitiv
livsföringen
bestämd grundform
livsföringens
bestämd genitiv

Plural

livsföringar
obestämd grundform
livsföringars
obestämd genitiv
livsföringarna
bestämd grundform
livsföringarnas
bestämd genitiv

Livsföring är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet livsföring

  1. I Nya Testamentet används det grekiska ordet hagiosynæ för helig. Det föreligger ingen skillnad i den lexikala betydelsen. I Nya Testementet används det dock oftare om vad som tillkommer Gud än om Gud själv. Helighet utmärker dem som kallats att tjäna Gud, som uppfylls av helig ande genom att Kristus offrade sig själv för människan och genom apostlarnas omsorg. Helighet betecknar ett slag av livsföring, men är dock inte en rent moralisk egenskap, människan kan inte bli helige uteslutande genom att vara moralisk. I olika ställen i Nya Testementet används ordet för Kristus och Kristi församling, men i Uppenbarelseboken (14:12, 17:6) åsyftas bara helgonen och martyrerna, och i Första Thessalonikerbrevet (3:13) avses bara änglarna. För kristendomens del har specifika kristna riter, platser och människor förklarats vara heliga, så till exempel sakramenten. (källa)
  2. Hälsa är något som människor i alla tider har eftersträvat. Forskare som studerar hälsa i ett idéhistoriskt perspektiv, beskriver hur såväl antika som judiska och kristna förebilder har haft betydelse för vår tids syn på hälsa både i ett religiöst, filosofiskt och etiskt perspektiv. Dessa förebilder präglades bland annat av att människan i tidernas begynnelse antogs ha levt i harmoni med naturen. Ett liv nära naturen kom också att uppfattas som norm och rättesnöre för människan. Sjukdom ansågs som självförvållad genom att man inte hade levt enligt naturens föreskrifter. Man trodde, trots skilda uppfattningar om naturens beskaffenhet, också på dess läkande kraft. Eftersom människan inte helt kan förstå och kontrollera naturen måste hon för att uppnå hälsa anpassa sig till den. Då man under antiken och i den äldre traditionen endast kunde bota ett fåtal sjukdomar kom hälsoupplysning, det vill säga levnadsregler för hur den enskilde skulle kunna undvika ohälsa och sjukdom, att spela en stor roll. Det ankom således på läkaren att, i den hippokratiska läkekonstens efterföljd, underlätta för naturen genom att försöka se till att den sjuke inte genom sin livsföring motarbetade naturens läkande processer. (källa)
  3. Den fullkomliga försakelsen av all jordisk egendom, äktenskap och köttätande ålåg inte hela församlingen, utan endast några få, de fullkomliga (perfecti). Bland perfecti upptogs man genom det för katarerna mest egendomliga bruket av deras enda sakrament, consolamentum, andedopet – dop, konfirmation, prästvigning och (om det mottogs på dödsbädden) sista smörjelsen i en enda ritual genom handpåläggning av de närvarande perfecti. Både män och kvinnor kunde ta emot andedopet.. Efter consolamentum tog de avstånd från alla materiella ägodelar och levde ett mycket enkelt och andligt liv och avstod från att äta kött. Som prästvigda kunde de resa omkring två och två och ge andlig tröst till lokalbefolkningen, alltid på det lokala språket och inte som den katolska kyrkan på latin, eller förmedla andedop. Många tog detta dop på dödsbädden på grund av den kraftigt förändrade livsföring det innebar. Andra försatte sig efter att de andedöpts i endura, det vill säga de svälte sig till döds (en av katolikernas huvudanklagelser mot katarerna). Bland perfecti var katarernas kringvandrande apostlar bärarna av hela rörelsen. De var vandrarpredikanter. Den stora massan, de troende (credentes), kunde i det yttre förbli i sina yrken och i katolska kyrkan, bara de sökte sin andliga vård hos sina apostlar. (källa)
  4. De som blev de mest kända av de tidiga kyrkofäderna är Klemens av Alexandria (början av 100-talet), Origenes (184-254), Tertullianus (cirka 160-225), Hieronymus (347-420), Johannes Chrysostomos (347-407), Irenaeus (130-202), Ambrosius (340-397) och Augustinus (354-430). Vad de senare kyrkofäderna hade gemensamt var karaktärsfasthet, spartansk livsföring och självdisciplin. De ställde samtidigt samma krav på de kristna troende. De flesta var väl bevandrade i grekisk filosofi och försökte binda samman grekisk filosofi med kristendom genom att upptäcka kristna resonemang i grekisk filosofins olika skolor. De försökte få fram att de grekiska filosofiska tankarna var en föregångare till Nya Testamentets tankar. (källa)
  5. En betydande andel patienter har dock fått sin skrumplever på grund av inflammatoriska leversjukdomar vars orsaker inte beror på den drabbades livsföring. (källa)

Phonetiskt närliggande ord

Sök bland ca 39000 synonymer samt ca 88000 ordförklaringar. Skriv ordet och tryck Enter.

Den här webbplatsen använder cookies för att förbättra användarupplevelsen. Läs mer om vår dataskyddspolicy.