Livsförnödenheter Synonymer Betyder Uttal

Vad betyder livsförnödenheter, varianter, uttal och böjningar av livsförnödenheter

Livsförnödenheter synonym, annat ord för livsförnödenheter, vad betyder livsförnödenheter, förklaring, uttal och böjningar av livsförnödenheter.

Vad betyder och hur uttalas livsförnödenheter

Livsförnödenheter uttalas livs|för|nöd|en|het|er och är ett substantiv plural.

Ordformer av livsförnödenheter

Plural

livsförnödenheter
obestämd grundform
livsförnödenheters
obestämd genitiv
livsförnödenheterna
bestämd grundform
livsförnödenheternas
bestämd genitiv

Livsförnödenheter är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet livsförnödenheter

  1. Det tidigaste belägget för ordet brittsommar i svenskan är från 1856 från Fredrika Bremers bok Hertha. Det äldre begreppet brittmässesommar, finns belagt från första halvan av 1800-talet. Brittsommar har även benämnts som fattigmanssommar och grävlingssommar (tiden då grävlingen är ute och samlar till sitt förråd av livsförnödenheter för vintern). (källa)
  2. Efter den förödande Sundsvallsbranden 1888 byggdes magasinen i kvarteren Skonerten, Barkassen, Briggen och Kuttern upp på 1890-talet, för Sundsvalls kolonialvaruhandlares räkning. Arkitekten för magasinen var Sven Malm. Övervåningarna fungerade som lagerplats för mjöl, socker, kryddor, kaffe, torkad frukt och andra kolonialvaror, som kom till Sundsvalls hamn via båtar frånär och fjärran och senare också på järnväg. Magasinen är monument över de stora förråd av livsförnödenheter som krävdes från december till april då isen låg. (källa)
  3. Krigsberedskapskommissionen utredde den ekonomiska krigsberedskapen, och Statens krigsmaterielkommission hade att organisera sambandet mellan militära myndigheter och industrin. Statens livsmedelskommission med underlydande byråer fick med anledning av bristen på livsförnödenheter i uppdrag att importera brödsäd och fodermedel, så länge det var möjligt. Kött, fläsk, ägg, smör och fisk ställdes under ransonering, och försäljningen av dessa reglerades. Folkhushållningskommissionen fick från september 1916 det viktiga uppdraget att reglera konsumtionen av socker och andra livsförnödenheter. Kommissionen tillsatte i varje län en eller flera livsmedelsstyrelser, och kommunala livsmedelsnämnder, som förut var frivilligt tillsatta på många håll, blev obligatoriska. Från och med november 1916 erhöll varje person rätt att enligt särskilda kort köpa högst ett kg socker per månad (för december två kg). Sedan staten den 8 januari 1917 lagt beslag på all brödsäd, mjöl och bröd erhöll varje jordbruksidkare 12 kg brödsäd per person i månaden och andra personer enligt särskilda "brödkort" 250 gram mjöl eller 325 gram mjukt bröd eller 200 gram hårt bröd per dag. Ökad ranson tilldelades personer med tungt arbete enligt särskilda s.k. "påbrödskort". Kaffet beslagtogs, och åtgärder vidtogs att reglera försäljningen av mjölk med mera. På spannmål sattes minimipris för att uppmuntra brödsädsodlingen. Brännvinsbränning förbjöds från 1 oktober 1917 utom i samband med pressjästberedning eller framställning av brännvin från avfallslut vid sulfittillverkning. 1917 års klena skörd nödvändiggjorde statsbeslag på och ransonering av hö och andra fodermedel. (källa)

Sök bland ca 39000 synonymer samt ca 88000 ordförklaringar. Skriv ordet och tryck Enter.

Den här webbplatsen använder cookies för att förbättra användarupplevelsen. Läs mer om vår dataskyddspolicy.