Vad betyder och hur uttalas människoras
Människoras uttalas männ|isko|ras äv. mänsko|ras -en -er.
Ordformer och varianter av människoras
Singular
- människoras
- obestämd grundform
- människoras
- obestämd genitiv
- människorasen
- bestämd grundform
- människorasens
- bestämd genitiv
Plural
- människoraser
- obestämd grundform
- människorasers
- obestämd genitiv
- människoraserna
- bestämd grundform
- människorasernas
- bestämd genitiv
Variantstavning singular
- mänskoras
- obestämd grundform
- mänskoras
- obestämd genitiv
- mänskorasen
- bestämd grundform
- mänskorasens
- bestämd genitiv
Variantstavning plural
- mänskoraser
- obestämd grundform
- mänskorasers
- obestämd genitiv
- mänskoraserna
- bestämd grundform
- mänskorasernas
- bestämd genitiv
Människoras är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet människoras
Modern forskning och vetenskap har påvisat det numera endast finns en art av människa, i form av Homo sapiens, kvar på jorden. Detta gör att begreppet ur ett taxonomiskt perspektiv inte har någon relevans. Inom antropologin råder konsensus om att det inte finns människoraser, och man anser att försök till identifiering av rasskillnader mellan människor är rent ovetenskapligt. En studie har dock visat att ungefär hälften av antropologerna vid tillfrågade universitetsfakulteter accepterar rasbegreppet inom arten Homo sapiens. Tidigare arter av människan som funnits men nu är utdöda var Homo antecessor, Homo erectus, Homo ergaster, Homo floresiensis, Homo habilis, Homo heidelbergensis, Homo naledi, Neandertalmänniska (Homo neanderthalensis), Rudolfmänniska (Homo rudolfensis) och Denisovamänniskan (Denisova hominin).
Den moderna betydelsen av ras, "delmängder av människosläktet vilka uppvisar fysiska särdrag", är belagd från slutet av 1700-talet". Denna betydelseförskjutning föregicks av att européer under upplysningstiden försökte definiera raser som ett biologiskt begrepp, i enlighet med de vetenskapliga ideal som eran kännetecknas av. De följande århundradena gjordes vetenskapliga försök att klassificera och definiera rastyper, samt att avgöra rasernas ursprung och samband. Inom rättsantropologi och biomedicin insamlas ibland sådana uppgifter om individer och folk, varför ett fåtal individer är av uppfattningen att människoras fortfarande är praktiskt att använda såsom vetenskapliga distinktioner.
