Människoskara synonym - liknande ord, varianter, betydelse & korsord

Vad betyder och hur uttalas människoskara

Människoskara uttalas männ|isko|skara äv. mänsko|skara.

Ordformer och varianter av människoskara

Människoskara är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet människoskara

En tunnelbanevagn eller tunnelvagn är ett fordon för trafikering på ett tunnelbanesystem. För att effektivt kunna transportera stora människoskaror i storstäder runt om i världen är dessa vagnar oftast gjorda för att kunna accelerera och bromsa snabbt. Vagnarna är i regel konstruerade för multipelkörning av 2-10 vagnar. Tågen är oftast eldrivna och tar ström från antingen en strömskena bredvid spåret eller en kontaktledning ovanför.

Ordet drottning är femininum av drótt, vilket ursprungligen var en ledare för krigsmakten (se även drots), samt av betydelsen 'människoskara' och speciellt 'folket kring tronen', 'hirden'. Drottens ledare under kungen hette dróttseti – en hirdpreses –, ett ord som senare utvecklades till drots.

Det dröjde till sommaren 1852 innan Frans Josef vågade genomföra en inspektionsresa till Ungern för första gången. Alla tänkbara säkerhetsåtgärder hade vidtagits. När han oskadd återvände till Wien arrangerades enorma välkomstceremonier som staden inte hade sett sedan Wienkongressens dagar 1814/1815. I Pratern uppfördes en äreport och kejsaren for i paradvagn till kejsarpalatset Hofburg. Utmed hela vägen stod jublande människoskaror och med jämna mellanrum spelade militära och civila orkestrar. Platsen för Johann Strauss den yngres orkester var särskilt gynnsamt utvald: Stephansplatz vid Stefansdomen. När kejsaren for förbi stämde Strauss upp den jubelmarsch han speciellt hade komponerat för tillfället: Wiener Jubel-Gruß-Marsch.

Det sedefördärv, som där var rådande, väckte snart hans avsky. Redan vid 14 års ålder lämnade han Rom och begav sig ut i ensamheten. Under de strängaste försakelser tillbringande han tre år i en otillgänglig klipphåla i närheten av nuvarande Subiaco – klipphålan kan beskådas – och ägnade sig där uteslutande åt bön och fromma betraktelser. Munkarna i det närbelägna klostret Vicovaro valde honom till sin abbot. Motvilligt mottog han deras anbud. Hans stränga fordringar gjorde honom dock föga behaglig i deras ögon, och det dröjde inte länge, förrän han åter utbytte klostermurarna mot ensamheten i öknen. Där uppsöktes han snart av stora människoskaror, som lockades dit av ryktet om hans helighet.