Vad betyder och hur uttalas måleri
Måleri uttalas mål|eri [-ri´] -et -er.
Ordformer och varianter av måleri
Singular
- måleri
- obestämd grundform
- måleris
- obestämd genitiv
- måleriet
- bestämd grundform
- måleriets
- bestämd genitiv
Plural
- målerier
- obestämd grundform
- måleriers
- obestämd genitiv
- målerierna
- bestämd grundform
- måleriernas
- bestämd genitiv
Måleri är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet måleri
Genremåleri kallas målningar som avbildar motiv från vardagslivet. Oftast föreställer det personer i hemmiljö, på gatan, på marknader, arbetande bönder och så vidare. Genremåleri står i motsats till andra typer av måleri såsom historiemåleri, porträttmåleri, marinmåleri och landskapsmåleri.
I vissa språk, t.ex. franskan, betecknar ordet ockra (ocre) både gula och röda jordfärger. Som färgord i svenskan syftar ockra oftast på gula färger som är lite rödaktiga och lite beskuggade, alltså det färgområde man kan få fram med gula jordfärger. Denna betydelse har överförts även till områden som inte alls har med måleri att göra.
Ikonmåleri – måleri med rötter i kristet måleri från 300-talet.
Ikonmåleri har sina rötter i kristet måleri från 300-talet, i synnerhet i de målningar som förekommer i katakomberna i bland annat Rom. Det egentliga målandet av ikoner uppstod dock först i det bysantinska riket på 500-talet.
Impressionism (måleri) – en konstriktning inom måleriet som uppstod i Frankrike på 1870-talet och som 1900 dominerade den europeiska målarkonsten.
Installation (konst) – konstverk som förhåller sig till rummet och som inte går att definiera som måleri, skulptur eller någon annan av de klassiska konstgrenarna.
Jordfärgerna är mycket hållbara mot nedbrytning av sol, vind och nederbörd. De är också alkalibeständiga ("kalkäkta") och kan användas i alla bindemedel. De har därmed fått stor betydelse i utvändigt måleri. Deras sammansättning varierar med både fyndplats och tid, vilket gör att varken utseende eller tekniska egenskaper är helt konstanta. Jämfört med motsvarande syntetiskt tillverkade pigment innehåller de mindre av den färgande substansen och mer av andra ämnen. Detta gör oftast att jordfärgerna inte ger lika intensiva kulörer som sina syntetiska motsvarigheter. Färgen kan upplevas som lite dämpad, och får samtidigt en lyster som ofta går förlorad när man målar med renare pigment.
Kartusch är ursprungligen ett ornament i form av en rulle, som till exempel en volut från ett joniskt kapitäl. Det kom senare att i skulptur och måleri användas som underlag för titlar och vapensköldar och är i denna funktion oftast oval till formen med upprullad ram.
Kolorist (kolorism) (från italienska colorito, av latin color som betyder "färg") är en konstnär som i sitt måleri utmärker sig i koloriten eller som främst fokuserar på färgerna. Begreppet har främst använts för att beskriva modernistiska konstnärer. Svenska exempel är Göteborgskoloristerna eller Eva Bonnier där den senare utförde betydande koloristiska verk under 1880- och 1890-talen.
