Vad betyder och hur uttalas manbarhetsålder
Manbarhetsålder uttalas man|bar|hets|ålder.
Ordformer och varianter av manbarhetsålder
Singular
- manbarhetsålder
- obestämd grundform
- manbarhetsålders
- obestämd genitiv
- manbarhetsåldern
- bestämd grundform
- manbarhetsålderns
- bestämd genitiv
Manbarhetsålder är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet manbarhetsålder
Tacitus berättar om denna folkstam bland annat: "Denna folkstam utmärkes av mera härdade kroppar, hotfull uppsyn och större självvakenhet. För att vara germaner besitter de mycket klokhet och beräkning. Därom vittnar bland annat uppskattandet av härförarens betydelse såsom större än krigshärens, som annars är förbehållet romersk krigstukt." En sed hos chatterna som skilde dem från andra folk var att de, efter uppnådd manbarhetsålder, lät hår och skägg växa obehindrat fram till dess att man dräpt en fiende. Tacitus framhärdade även att chatternas styrka låg i fotfolket och att de i en större utsträckning än andra germanska stammar hängav sig åt att föra planerade krig istället för att dra ut på plundringståg och inlåta sig i onödiga strider.
