Medborgerlig Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet medborgerlig

1. brott mot medborgerlig frihet. (källa)
2. År 2008 gick Bard med i Folkpartiet och startade det virtuella nätverket Liberati tillsammans med riksdagsledamoten Camilla Lindberg. Han lämnade Folkpartiet efter valet 2010 efter att ha uttalat besvikelse över vad han såg som partiets oförmåga att ta avstånd från Sverigedemokraternas politik. Han planerade därefter att tillsammans med ett antal personer från Liberati att bilda ett politiskt parti med namnet Liberaldemokraterna. Bard gick i september 2011 med i Centerpartiet. Inför valrörelsen 2014 lämnade han Centerpartiet, och uttryckte sitt intresse för samarbete med Piratpartiet och blev medlem. Den 20 mars 2018 meddelade Bard att han hade bytt parti till Medborgerlig samling. I december 2019 meddelande Medborgerlig Samling att Bard avslutat sitt medlemskap i partiet. 22 maj 2020 meddelade Bard på Twitter att han gått med i Liberalerna, men 13 juni samma år lämnade han partiet efter ett kritiserat Twitter-inlägg om Black Lives Matter. (källa)
3. Ilan Sadé, född 26 augusti 1978 i Israel, är en svensk jurist, debattör och politiker med bakgrund i Centerpartiet. Han är sedan 2016 partiledare för Medborgerlig samling. Sadé äger nättidningen Nyheter Idag. (källa)
4. Värnpliktig och soldat är inte synonymer, emedan det förra är något som beskriver ett juridiskt förhållande till samhälle eller stat i form av en medborgerlig skyldighet att om behov uppstår ikläda sig rollen av det senare. I folkmun används dock ordet värnpliktig ofta som synonymt med den enskilda medborgaren under dennes militära grundutbildning, populärt kallat lumpen eller som att göra värnplikten, vilket även det är något missvisande. (källa)
5. En hög grad av medborgerlig alienation. (källa)
6. Ett hinder för finskans utveckling var att de bildade klasserna i Finland vid denna tid var svenskspråkiga. Även Finska litteratursällskapet var under sina 25 första år en huvudsakligen svensktalande församling. Ännu vid seklets mitt talade bara två herrskapsfamiljer i Helsingfors finska som språk i hemmet, om än inte som modersmål (Yrjö-Koskinen och Krohn) Genom att höja det finska språkets ställning från att vara endast ett allmogespråk till ett bildnings- och undervisningsspråk såg Snellman ett medel att trygga Finlands framtid. Enligt honom kunde en inhemsk kultur endast skapas av en "ny generation", uppvuxen under inverkan av en nationell finskspråkig bildning. Dessa uppfattningar, publicerade i Saima och senare i Litteraturblad för allmän medborgerlig bildning, blev de gnistor som tände den finsknationella entusiasmen till liv. Sedan begreppet finskspråkig nationalitet fått fäste och den svenska kulturen i Finland blivit benämnd ett "främmande ok", skapades en bas för den socialpolitiska fennomanin. (källa)
7. 1909 sades flickskolans mål i en kungörelse vara detsamma som realskolans. Med normalskolekompetensens införande 1909 hade elementarskolornas och läroverkens för flickor utbildning officiellt blivit kopplad till arbetsmarknaden. Vid flickskolornas integrering i den offentliga skolorganisationen genom 1927 års skolreform, förändrades målet till att "bereda kvinnliga lärjungar/.../ tillfälle till inhämtande av ett högre mått av allmän medborgerlig bildning med hänsyn tagen till den kvinnliga ungdomens egenart samt att därvid tillika i större eller mindre utsträckning förbereda lärjungarna för praktisk verksamhet, särskilt inom hemmets område". Målformuleringen för flickskolan 1927 betonade utbildningens dubbla funktion, vilket explicit var en förstärkning av bildningen för hemmet. (källa)
8. När Fridhem startade sin folkbildning 1873 var tanken att bilda den yngre vuxna befolkningen på landsbygden. De första stadgarna berättar att: "Skolans ändamål är att åt yngre män meddela sådan undervisning, som befordrar medborgerlig bildning, gudsfruktan, sedlighet, fosterlandskärlek, arbetsamhet, redbarhet och medborgerliga dygder..." Fridhem var en skola av sin tid, kristendomen ansågs t.ex. självklar. Det kan påpekas att dagarna börjades och avslutades med bön och sång, trots detta har det aldrig funnits någon kyrklig anknytning eller annat utomstående religiöst inflytande över Fridhem. Undervisningen vittnade inte heller om annat än att meddela basala kunskaper i ämnen som räkning, innantilläsning, historia och naturlära. (källa)
9. MbS – ett svenskt politisk parti under 1960-talet, se Medborgerlig samling (1964–1968). (källa)
10. På det pedagogiska och sociala området offentliggjorde von Feilitzen Flärden och nöden (1868), Pietism, rationalism, statskyrka och reform (1869), Lärdomsskola och medborgerlig bildning (1871) samt en stor mängd uppsatser i tidningar och tidskrifter. I dessa framhöll han att elementarbildningen borde vila på klassisk grund men med fosterländsk riktning, i sociala frågor ansåg han att de lägre klasserna hjälps bäst när de lärs att hjälpa sig själva. På uppdrag av Riksarkivet utgav han Kyrkoordningar och förslag därtill före 1686 (1872–1888) och översatte även Hans Lassen Martensens och Jean Frédéric Lobsteins arbeten. von Feilitzens sociala och filantropiska engagemang tog sig även uttryck i att han 1869 var drivande vid bildandet av Föreningen för sinnesslöa barns vård, vars sekreterare han förblev till sin död. Han gifte sig 1853 med Maria Eleonora Karolina Lovisa Leyonmarck. (källa)