Myntkabinett Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet myntkabinett

1. Ekonomiska museet – Kungliga Myntkabinettet är ett svenskt museum för ekonomisk historia. Sedan 2020 finns museet i samma byggnad som Historiska museet på Narvavägen 13-17 i Stockholm. Museet upprätthåller ett nationellt myntfyndregister som används av såväl forskare som en intresserad allmänhet. Ekonomiska museet ingår i myndigheten Statens historiska museer. (källa)
2. I sin ungdom studerade Thomsen i Paris, väl hemma i Danmark fick han till uppgift att iordningställa en lokal samling med romerska och äldre skandinaviska mynt. De stilmässiga förändringarna och deras betydelse kan ha gjort Thomsen medveten om den relativa dateringen av artefakter, det vill säga placera dem i ordningsföljd efter stilmässiga kriterier. Denna insikt kom att få betydelse då Thomsen den 11 december 1816 avlöste Rasmus Nyerup som sekreterare för Oldsagskommissionen, där han särskilt arbetade med att organisera kommissionens samlingar och vilket resulterade att 1819 öppnades Det Kgl. Museum for Nordiske Oldsager för offentligheten. Museets samlingar blev ordnade enligt hans nya system. Det kom att ingå 1892 i det danska Nationalmuseet. I bokform publicerade Thomsen sitt forskningsarbete 1836 i verket Ledetraad til Nordisk Oldkyndighed, vilket utkom på tyska 1837 och engelska 1848. Treperiodssystemet spreds över Europa. 1832 blev han inspektör på Myntkabinettet i Köpenhamn tillsammans med Ole Devegge och med P.O. Brøndsted som direktör. Efter dennes död 1842 blev Thomsen direktör för Myntkabinettet. (källa)
3. Lagerqvist blev filosofie kandidat vid Stockholms universitet 1952, filosofie licentiat 1961, anställdes vid Kungliga myntkabinettet 1951, var antikvarie 1959–62, bibliotekarie vid utrikesdepartementet 1962–63, museilektor och chef för pedagogiska avdelningen vid Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museum 1963–75 (förste antikvarie 1965), förste intendent och chef för studieenheten vid Statens historiska museum 1975–77, förste antikvarie vid Kungliga myntkabinettet 1979, avdelningsdirektör där 1981–83 och museidirektör 1983–92 samt konsult där sedan 1993. (källa)
4. Varken i ämbetsgöromålen eller för övrigt fann han riktig tillfredsställelse och lycka, utan han förstämdes och vantrivdes. Tillfällig förströelse fann han i de med verklig lidelse drivna samlingarna av böcker och mynt, i Ett svenskt myntkabinett (1873) beskrev han de sistnämnda. "Jag har förspillt mitt lif och orkar ej byta om", skrev han i brev 1874, och det föreföll, som om hans levnad skulle mynna ut i bitter resignation och fullkomlig tystnad. Han bröt emellertid helt plötsligt med sitt föregående, tog avsked, upplöste sitt äktenskap 1879 och lämnade samma år Sverige för att tillsvidare leva utanför landets gränser. 1880 ingick han nytt giftermål, med änkegrevinnan Ebba Piper, född Ruuth (född 1844). Efter resor i södra Frankrike och norra Afrika (från vilka hans hustru under märket E, gett skildringar i Ögonblicksbilder från Nordafrika och Syditalien, 1881), bosatte han sig först i Florens och sedan i Dresden. (källa)
5. Maria Pavlovna intresserade sig för konst, vetenskap och välgörenhet. Hon brevväxlade med Vasilij Zjukovskij och dedicerades dikter av Schiller. Hon närvarade vid tio föreläsningar vid universitetet i Jena och var en av krafterna bakom grundandet av det Falkska institutet ("Falkheim") i Weimar för undervisning av föräldralösa barn. Hennes litteraturaftnar, där akademiker från universitetet i Jena kom för att föreläsa, blev berömda. Hon stödde flera av universitetets fakulteter, bland annat prof. Johann Gustav Stickels Orientaliska Myntkabinett (1840). Hennes hov blev ett konstnärligt centrum: Hon anställde Franz Liszt som hovkapellmästare ca 1848-1860 och han uppförde Wagners Lohengrin som hade premiär i Weimar 28 augusti 1850. Redan då hade hon emellertid blivit döv. (källa)
6. 2007: Guldmynt på 100 kg präglades av Kanadas Kungliga Myntverk, Royal Canadian Mint. Myntet skapades i fem exemplar och noterades som världens största i Guiness rekordbok. Kungliga Myntkabinettet och Mynthuset Sverige visade upp ett av de fem mynten i Stockholm i mars 2009. Ett annat av jättemynten såldes på auktion i Wien i juni 2010. (källa)
7. Kungliga myntkabinettet, Läst 23 augusti 2011. (källa)
8. Sparbössor. Kungliga Myntkabinettet. (källa)
9. Konstnären Pär Lindblom tillverkade 1995 tio falska mynt av 18 karats guld. Dessa mynt har något mindre diameter än de äkta tiokronorsmynten och är med vikten 10,7 gram märkbart tyngre än de vanliga och är stämplade med årtalet 1995. På randen, mellan två räfflade partier, är mynten numrerade och bär falskmyntarens initialer (PL). Konstnären behöll ett mynt själv och prånglade ut de övriga nio på krogar i Stockholm i syfte att väcka funderingar om pengar och pengars värde. Ett av mynten, nummer åtta i serien, köptes av Kungliga Myntkabinettet år 1999 för 5 000 kronor efter att det påträffats av en taxichaufför som lade märke till att det var tyngre än övriga mynt. (källa)
10. Virkningen är en relativt ny textil teknik och man har tidigare inte kunnat hitta historiska belägg för tekniken före sent 1700-tal. 1998 gjordes dock ett fynd från slutet av 1600-talet, en virkad pung som köptes in av Kungliga Myntkabinettet. I pungen låg en lapp med texten. (källa)